Taltidningen på biblioteken – en demokratifråga

Text och foto: Katarina Averås        

– Tillgängliga medier ger möjlighet att lyssna istället för att läsa, berättar bibliotekarie Malin Jansson. De finns för personer som har nedsatt syn, dyslexi eller annan funktionsnedsättning. Idag vill jag gärna visa er lite av vad vi har och hur vi läser taltidningen.

Kan föra informationen vidare

Kring de dukade borden lyssnar bland andra Elsa Jonsson, Gullan Olsson, Sonja Svedbo, Ingrid Persson och Michelle Svensson. Ingen av dem har idag behov av taltidning, men Malin Jansson uppmuntrar dem att föra informationen vidare om de har någon vän eller anhörig som borde prova.

– Jag har på senare tid lyssnat på en del ljudböcker, berättar Michelle Svensson. Jag har svårt att hålla i tunga böcker så det blir en avlastning.

Syntetisk röst

Malin Jansson demonstrerar hur det går till att lyssna på dagens Nya Wermlands-Tidningen som laddats ned till en särskild taltidningsspelare (Daisy). Den syntetiska rösten vägleder först genom förstasidans rubriker innan det är dags att knappa sig vidare till de artiklar som verkar intressanta för dagen. Allt innehåll i papperstidningen finns att lyssna på.

Det finns också en kortversion som innehåller den största artikeln från varje sida och även lokalnyheterna, familjesidorna, ledare och insändare.

Det är enkelt att lyssna

Bibliotekens roll är att sprida information om taltidningen. Här finns också möjlighet att prova hur teknik och lyssnande fungerar under vägledning. Den som vill kan även låna utrustning för att testa på egen hand hemma.

– Det är enkelt att lyssna, berättar Malin Jansson. Har du minsta koll på teknik är det superenkelt, annars lär du dig snabbt hur du ska göra. Knapparna är rejäla och det blir en vana hur man ska trycka för att hitta rätt.

Hjälp att komma igång

Åhörarna får också veta att en prenumeration på taltidningen fungerar precis som en vanlig tidningsprenumeration. Kostnaden är oftast densamma som för papperstidningen. Om hushållet samtidigt har en vanlig prenumeration ges dessutom ofta en rejäl rabatt på taltidningen.

– När beställningen är gjord levereras utrustningen hem till dig och du får hjälp att komma igång, säger Malin Jansson. Taltidningen laddas ned automatiskt varje morgon och finns redo att lyssna på redan till en tidig frukost.

Pilotprojekt i Värmland

Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, och Region Värmland genomförde under 2016 ett gemensamt projekt för att öka kunskapen om bland annat taltidningar hos folkbiblioteken. Samverkanspartner var även de båda länstidningarna Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad.

14 värmländska kommuner deltog och bibliotekspersonal erbjöds utbildning och uppföljning samt inspirationsdagar med föreläsare och workshoppar.

Ett arbete värt att prioritera

Torsby och biblioteken i kommunen var aktiva i projektet och tycker att det är ett arbete värt att prioritera. En lärdom från projektet är att biblioteken själva inte är den självklara platsen för att lyssna på taltidningen.

– Det är en viktig demokratifråga att alla har möjlighet att ta till sig fakta och nya kunskaper, att kunna följa med i samhällsutvecklingen och delta i samhällsdebatten, konstaterar bibliotekschef Agneta Strandberg. Det är dock inte vårt uppdrag att sälja tidningsprenumerationer utan att öka kunskapen och användningen av tillgängliga medier.

Viktigt att fortsätta få lokalnyheterna

Hennes kollega Maria Ivansson, kultursamordnare och biblioteksassistent, håller med.

– Vi vet att äldre personer gillar att få nyheterna levererade via sin dagstidning, säger hon. Så när synen börjar svikta är det bra att de har fått information om alternativen. Huvudmålgruppen är våra äldre invånare. Många har läst samma lokaltidning hela sitt liv och det är viktigt att de kan fortsätta med det.

Gör en årsplanering

På det större biblioteket i Torsby finns den utrustning som behövs för att lyssna på taltidningar utställd väl synlig. Förutom taltidningsspelaren är det även möjligt att lyssna strömmande via en app i en surfplatta.

– Det betyder att fler går fram och tittar och läser informationen, säger Maria Ivansson. Vi tänker att alla besökare kan vara informationskanaler för taltidningen. Även om de inte är i behov av att lyssna själva, så kan de ha en vän eller anhörig som behöver få en introduktion.

Biblioteken i Torsby ska nu göra en årsplanering för arbetet med tillgängliga medier inklusive taltidningar. Ungefär som när de planerar barnverksamheten.

– Informationen behöver vara återkommande och vi vill samarbeta med andra aktörer som har kontakt med våra målgrupper, säger Agneta Sandberg. Till exempel äldreboenden, föreningar och gode män.

Viktigt att känna sig säkra på utrustningen

– Dessutom behöver vi själva träna med utrustningen, konstaterar Maria Ivansson. Det är viktigt att vi känner oss säkra och kan visa hur det går till utan tekniska problem.

Pilotprojektet hade som ett mål att alla dagstidningar som finns på biblioteket även ska finnas tillgängliga som taltidningar. Varken arbetsgrupp eller projektledning tror dock att efterfrågan kommer att vara så stor att lyssna på taltidningen på plats på biblioteket.

Läs också: Värmland satsar på taltidningar

På bilden nedan: Malin Jansson, bibliotekarie i Sysslebäck, Agneta Strandberg, bibliotekschef Torsby kommun, och Maria Ivansson,  kultursamordnare och biblioteksassistent.