Punktskriftsbokens historik

Den första boken i Sverige tryckt med Louis Brailles punktskriftssystem kom 1865. ”Föreningen för blindskrift” under ledning av Amy Segerstedt, grundade ett lånebibliotek för punktskriftsböcker 1892.

Punktskriftsibiblioteket övergick 1912 till De Blindas Förening, DBF, som 1975 blev Synskadades riksförbund, SRF. Det utgjorde grunden när staten 1980 inrättade myndigheten Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB.

Från hantverk till serieproduktion

Fransmannen Louis Braille,  som själv var blind, skapade punktskriften som ett läs- och skrivsystem för blinda 1825. Det var ett system som revolutionerade möjligheten för blinda att själva läsa och skriva. 1865 lät ”Föreningen för blindskrift” trycka den första punktskriftsboken i Sverige. Föreningen arbetade ideellt med att producera och låna ut böcker på punktskrift.

De första böckerna skrevs för hand med reglett. Det vill säga en liten syl som man trycker ned i papperet. Papperet läggs i en rutmönstrad metallskiva, regletten. Senare framställdes böckerna på punktskriftsmaskiner alternativt med stereotypi, då man tryckte en plåt för varje sida. Med stereotypi kunde man framställa fler exemplar av samma titel. Dessa tryckmetoder användes ända fram till cirka 1985.

SRF:s bibliotek

1912 övertog De Blindas Förening biblioteket. 1910 fick man det första statsbidraget som gällde fraktstöd för punktskriftsböcker på statens järnvägar. Först i slutet av 1950-talet kom bestämmelsen om portofrihet för blindskriftsförsändelser.

Biblioteket hade höga ambitioner i litteraturvalet och överförde till exempel det tidiga 1900-talets Nobelpristagare i litteratur till punktskrift. Man tryckte tidigt kataloger över bokbeståndet. Bibliotekets verksamhet gav medlemmarna möjligheter till både bildning och underhållning. 1975 bytte föreningen namn till Synskadades riksförbund, SRF, och biblioteket fick namnet SRF:s bibliotek.

Från ideell verksamhet till statlig myndighet

År 1980 övertog staten SRF:s bibliotek och inrättade myndigheten Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB. Den 1 januari 2013 bytte TPB namn till Myndigheten för tillgängliga medier, MTM. Målet för MTM:s punktskriftsverksamhet är att utveckla punktskriftsservicen och bidra till att punktskriftskunnandet upprätthålls.

Punktskriftsnämnden, som har regeringens uppdrag att främja och utveckla punktskriften som skriftspråk för synskadade, är knuten till MTM.

Låna och läsa punktskrift

Svensk punktskrift har genom åren haft olika kortskriftssystem och efter hand som dessa förändrats har färre personer kunnat använda de äldre böckerna. Detta är ett av skälen till att man numera trycker nya böcker i oförkortad punktskrift. Punktskriftsproduktionen är sedan 1984 datoriserad och det är numer lätt att framställa flera exemplar av en titel.

Idag lånas merparten av punktskriftsböckerna ut som så kallade envägslån direkt till låntagarna, det vill säga användaren läser boken och lämnar den sedan till pappersåtervinningen.

MTM betjänar cirka 1 200 punktskriftsläsare med sitt bokbestånd på över 12 000 titlar. Läsarna kan föreslå både ny och äldre litteratur för framställning i punktskrift. Nära hälften av de 400 böcker som görs varje år är förslag från punktskriftsläsare. Antalet punktskriftsläsare är relativt litet och bokbeståndet anpassas till gruppens behov.

Tipsa en vän om denna sida via epost.
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)