Rapport sprider kunskap om syntolkning

Hur kan syntolkning av till exempel film, konst och teater fördjupa upplevelsen för personer med synskada? En ny rapport reder ut detta och hur syntolkning kan påverka inkludering i samhället.

TEXT LENA BOQVIST, FOTO TERÉSE ANDERSSON/HEART AND SOUL

”Syntolkning borde vara lika självklart som rampen är för den rörelsehindrade eller hörslingan för den med hörselnedsättning”, säger Josefin Bergstrand från Riksorganisationen Unga synskadade i rapporten.

– 120 000 personer i Sverige har en synskada. Syntolkning ökar många människors möjlighet att uppleva kultur och natur. Med fördjupad kunskap om syntolkning gör vi samhället tillgängligt för fler, säger Magnus Larsson, generaldirektör på Myndigheten för tillgängliga medier, MTM. Rapporten är ett samarbete mellan Lunds universitet, Stockholms universitet och MTM, vars uppdrag är att vara ett nationellt kunskapscenter för tillgängliga medier.

Syntolkning blir allt vanligare. Men trots att det skulle kunna vara till nytta för många, är syntolkning fortfarande okänt för de flesta. I rapporten skriver forskare, utbildare, personer med synnedsättning, syntolkar och myndighetsrepresentanter om syntolkning utifrån olika perspektiv. Kognitionsforskare diskuterar om människor som aldrig har sett, kan skapa mentala bilder. Översättningsvetenskapen frågar sig hur man med ord förmedlar kommunikation som sker med bilder, gester och minspel. Det handlar också om hur syntolkningstjänster kan utvecklas på bästa sätt.

− En syntolks uppgift är att skapa förståelse och inlevelse genom att beskriva visuella scener språkligt, berättar Jana Holsanova, docent i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet och en av rapportens redaktörer. Genom att använda målande formuleringar kan syntolken stimulera inre bilder och föreställningar hos brukarna. Jämför följande två beskrivningar: En elegant luftig våning med antika möbler och mattor, alternativt: En mörk lägenhet med slitna, fläckiga möbler.

− Som kognitionsvetare tycker jag att det är viktigt att forska om syntolkning. Det är ett spännande område som avslöjar kopplingen mellan språk och tänkande: hur människor uppfattar världen, tolkar och förstår vad andra säger och föreställer sig saker och händelser. Forskningsresultaten kan direkt tillämpas i syntolknings-praktiken och därmed gynna brukarna.

Josefin Bergstrand, Riksorganisationen Unga Synskadade, menar att syntolkning fortfarande är ett relativt okänt begrepp. Men frågan har fått allt större uppmärksamhet i kulturbranschen de senaste åren.

− Syntolkning är i första hand tänkt som stöd för att personer med synnedsättning ska kunna ta del av samma information som seende. Det finns också viktiga sociala aspekter av att få saker syntolkade, som man kanske inte tänker på. Personer med synnedsättning kan ha svårt att se hur andra klär sig, uttrycker känslor, använder kroppsspråk eller mimik.

Josefin förklarar att syntolkning ger personer med synnedsättning möjlighet att delta i diskussioner kring ”snackisar” som tv-program eller festivaler. Att veta hur programledarna i Melodifestivalen var klädda eller hur sångaren i pojkbandet ser ut, kan göra att man lättare kan delta i sociala sammanhang i till exempel skolan.

Rapporten, som är den första i sitt slag i Skandinavien, vill inspirera till forskning, debatt och utveckling av syntolkning. Du kan ladda ner rapporten från mtm.se/ om oss/Material att beställa Rapportens redaktörer är Jana Holsanova, docent i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, Cecilia Wadensjö, professor i tolkning och översättning vid Stockholms universitet och Mats Andrén, FD i lingvistik, verksam vid Linköpings universitet.

Ladda hem hela rapporten (pdf, öppnas i nytt fönster)

Artikeln är hämtad ur MTM:s tidning Läsliv nummer 4, 2016

Hämta tidningen som pdf-fil (öppnas i nytt fönster)

Prenumerera kostnadsfritt på Läsliv och våra andra tidningar

Tipsa en vän om denna sida via epost.
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)