Vem som läst in en talbok är viktigt för Ingrid, favoritinläsaren heter Helena Gripe.

Ingrid 90: Underbart med talböcker direkt till spelaren

Det är underbart att få sina talböcker direkt till spelaren! Jag slipper vänta på posten och behöver inte längre be någon gå till brevlådan när jag läst klart. Det säger Ingrid Keyser i Uppsala, testare av MTM:s nya tjänst Talboken kommer för taltidningsläsare.

TEXT OCH FOTO: MARIA KIMBERG

Ingrid Keyser bor i en trevlig lägenhet nära stationen i Uppsala. Här har hon bott i många år. Sedan hennes man gick bort för snart 30 år sedan bor hon själv i lägenheten.

I Uppsala finns också barn, barnbarn och åtta barnbarnsbarn. Så Ingrid är inte ensam, men hon har mycket tid för att läsa, eftersom hon inte längre kan gå ut själv. Ingrid ser med hjälpmedel som förstorar och tar sig fram med rullatorn. Det är med åren som synen och rörligheten har försämrats.

– Talböckerna är så värdefulla för mig, jag sitter mycket inne, så de är verkligen ett sällskap. Jag blev så glad när jag hörde att MTM skulle börja testa den här servicen igen. Jag var med i förra testet också, och det fungerar så bra, det är snabbt och roligt, säger Ingrid.

Läser fyra-fem böcker i veckan

Ingrid är en verkligt entusiasmerande person att träffa. Trots att hon ser och går dåligt är hon inte rädd att prova nya saker. Hon har läst böcker i hela sitt liv, och taltidning och talböcker sedan synen försämrades.

– Min mamma tog med mig till biblioteket redan när jag var liten, hon läste också mycket.

Mamman var hemma med barnen, och pappan jobbade som vaktmästare på kyrkogården. När Ingrid själv fick man och två barn var hon hemma i många år, och hjälpte också till med bokföringen i mannens elfirma.

– Men då tyckte man nästan att det var tokigt att sätta sig och läsa, det fanns så mycket annat som måste göras, nyttiga saker. Och på kvällarna var jag för trött. Så under många år blev det inte mycket läst.

Nu läser Ingrid desto mera, det kan bli en fyra-fem böcker i veckan. I början tyckte hon att det var svårt att vänja sig vid att läsa talböcker.

– Jag kunde inte koncentrera mig, jag tänkte på så mycket annat samtidigt. Nu slår jag dövörat till. Men det var precis som att man måste lära sig att läsa på ett nytt sätt.

Hon tycker bäst om lite lagom romantiska kärleksberättelser, ”det får inte bli för grovt”. Ibland läser hon någon deckare, men om den är för spännande kan det bli svårt att sova.

Ingrid brukar ringa till biblioteket i Uppsala en gång i veckan, för att beställa nya böcker. Hon är väldigt nöjd med personalen och servicen från biblioteket. Just nu har hon sex böcker att välja mellan i sin spelare. Hon tycker att det är lättare att hålla reda på böckerna nu, när de ligger i spelaren och en röst läser upp alla titlar.

Inte rädd för knappar och teknik

Vem som läst in en talbok är viktigt för Ingrid, favoritinläsaren heter Helena Gripe.

– Hon är allra bäst, och läser sakta, tydligt och ordentligt. Fast om någon läser för fort så ändrar jag bara själv hastigheten, så att det går långsammare.

Det är också något som är speciellt med Ingrid; hon är inte rädd för att trycka på knappar och prova sig fram. Hon har lärt sig det hon behöver i sin spelare, och kan navigera mellan olika böcker och olika avsnitt och artiklar i tidningen. Under mitt besök letar hon fram en speciell familjeannons i dagens ”Upsala Nya Tidning” som låter väldigt märklig och inte går att lyssna på. (Det visar sig senare att texten blivit inlagd så att den läses upp baklänges).

Gillar pappersprasslet

Många som lyssnar på talböcker brukar alltid låta spelaren stå på samma plats, de tycker att det är krångligt att ta ur sladdar och flytta spelaren. Men Ingrid brukar flytta runt sin spelare i lägenheten. På morgonen ligger hon i sängen och läser ”rysligt tidigt, jag kan börja lyssna på en bok redan halv tre”. Senare på dagen flyttar hon ut spelaren till favoritfåtöljen i vardagsrummet och fortsätter att läsa där. Hon prenumererar på både pappers- och taltidning, eftersom hon tycker om att bläddra, höra tidningsprasslet och se bilder och rubriker med förstoringsglas.

– På biblioteket har de bett mig att också försöka komma på nackdelar med att få hem talböckerna på det här viset, men jag har inte hittat några. Jag tycker bara att det finns fördelar, säger Ingrid.

Artikeln är hämtad ur vår tidning Läsliv, nummer 1 2017.

Beställ, ladda hem eller läs Läsliv på skärm

Läs mer om taltidningar

Läs mer om talböcker

Läs mer om Talboken kommer till taltidningsläsare

Spara

Spara

Spara

Spara

Mer information


Bibliotek Uppsala pionjärer

Biblioteket har varit först med att testa Talboken kommer för taltidningsläsare. Under hösten har ett tiotal låntagare deltagit i projektet, de flesta har varit 80 år eller äldre. Biblioteket har även varit med om att utveckla rutiner kring hanteringen av den nya tjänsten och kring administrationsverktyget där man förmedlar utlånen.

Tipsa en vän om denna sida via epost.
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)