Lättlästa böcker – en väg till det svenska språket på St Botvid

För att elever med andra modersmål än svenska ska få plats på gymnasiet behöver de godkänt betyg i svenska. Lättlästa böcker hjälper dem att nå sina mål.

Maria och Latife är några av de elever som går Språkintroduktionsprogrammet på S:t Botvids gymnasium i Hallunda. De är 20 elever i klassen, och de behärskar 13 olika språk. Om knappt två månader har de nationella prov i svenska.
Det är en svår utmaning. Några av eleverna har bara varit i Sverige ett år eller två, och det här är deras chans att komma in på gymnasiet till hösten.

- För ett år sedan kunde jag bara läsa lättlästa böcker, säger Latife. Jag läste böckerna med ordbok, och ibland gissade jag mig till ord.
Nu kämpar Latife med svårare böcker, men det är frustrerande ibland. Hon vill mer än vad hon orkar. Att läsa på svenska tar mycket kraft. Då är det bra att böckerna inte har så mycket text, att de har korta kapitel och ibland bilder, tycker Latifa.

- Läser ni böcker också på era hemspråk, frågar deras lärare Johanna Immonen.
Nästan halva klassen räcker upp handen. Jo de läser på persiska, franska, serbiska och tamil, men inte nu. Tiden är knapp och det är bara svenska som gäller.
Maria har grekiska som modersmål. Hon läser målmedvetet, gärna klassiker.
På bänken ligger Hamlet på lättläst svenska, men hon tycker också om att läsa romantiska böcker.

- Det är bra att det går att lyssna till många av böckerna också, tycker Maria, det är enklare att lära sig om man får höra hur orden uttalas.

Johanna Immonen är klassens svenskalärare. Hon ser de lättlästa böckerna som ett självklart sätt att erövra det svenska språket. Själv har hon finska som modersmål. När Johanna var ny i Sverige hade hon önskat att det fanns fler lättlästa böcker att få tag på. Därför började hon själv skriva böcker på lättläst svenska och har bland annat gett ut boken Märtas tavlor på Vilja förlag.

−Det finns fortfarande lärare på lärarhögskolan som tycker att det är bättre om elever som lär sig svenska kämpar sig igenom en kort originaltext än att läsa lättlästa bearbetningar. Jag håller inte alls med. Lättlästa texter är en väg till målet. Jag vill uppmuntra mina elever att läsa på egen hand, och upptäcka språket. Om inte de lättlästa böckerna fanns, hur skulle jag göra då, undrar Johanna, och skakar på huvudet.

Hon berättar att hon läste Jan Guillos Ondskan med en klass förra året, på lättläst svenska.
− Vi skulle aldrig ta oss igenom den i originaltext. Boken fungerar bra att diskutera kring. Många elever kan känna igen sig i hur det är att ha en våldsam förälder.
−Och när vi läste Selma Lagerlöfs Kejsaren av Portugallien förra året var det gripande. Tuffa killar satt och grät, för att boken var så känslosam på slutet.

−Det finns folk som säger; Vad har en gammal klassiker med ungdomarna i Botkyrka att göra? Men eleverna känner igen sig i temat. Precis som flickan i boken har många lämnat sina föräldrar för att hjälpa till med försörjningen och för att få ett bättre liv.

Lättläst är en förberedelse för att klara andra, svårare böcker. Eleverna läser också "vanliga" ungdomsböcker som Simon och Sophie av Emma Granholm. Och de kämpar hårt för en plats på gymnasiet. Nyckeln dit är det svenska språket.

Text och foto: Katarina Carlstein Carlsson

En grupp elever sitter i bänkar

Tipsa en vän om denna sida via epost.
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)