Talande böcker och läsande barn

Utifrån fokusgruppssamtal med barn i åldern 9–16 år identifierar Anna Hampson Lundh i Talande böcker och läsande barn (2013) talboksanvändning som två typer av aktivitet, som en kompensatorisk aktivitet eller som en aktivitet i sin egen rätt.
Dels tillskriver barnen talboken möjligheter att överbrygga sina läsnedsättningar och ta del av texter som de har svårt att ta till sig i tryckt format, dels tycks en fördel med talböckerna vara att de är något annat än en konventionell, tryckt bok. Talböcker har ett egenvärde och de kräver delvis andra kompetenser av läsaren än tryckta böcker.

Även här betonas den sociala omgivningen vara av stor betydelse för de sätt barnen använder talböcker på. Rapporten pekar särskilt på hur bemötandet från de vuxna (bibliotekarier, lärare och andra) som förmedlar talböcker återspeglas i barnens syn på sin läsnedsättning och talböcker.

Tipsa en vän om denna sida via epost.
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)