Anders Näkne i Linköping får sedan 2013 sin lokala dagstidning Östgöta Correspondenten uppläst av talsyntes i sin vanliga smartphone. Tidigare var det en redaktör som gjorde ett urval ur den tryckta tidningen och läste in sent på kvällen. Sedan sändes tidningen via en radiofrekvens till en Adelaspelare som Anders hade lånat av prenumerationsavdelningen.

Hur fungerar den nya taltidningen?

– Den fungerar mycket bra, säger Anders Näkne. Visst var det lite rörigt att komma igång men det gick relativt snabbt att lära sig, några dagar, säger han och fingrar på sin mobil som ligger på matbordet.

Bakom förändringen står regeringen som gav uppdraget till Myndigheten för tillgängliga medier, Taltidningsnämnden och Post- och telestyrelsen att utreda och utveckla taltidningarna på bästa sätt för prenumeranterna. I Sverige finns runt hundra dagstidningar tillgängliga för personer med läsnedsättning och till och med oktober 2014 pågår teknikskiftet på dessa tidningar. I samband med detta blir prenumeranterna erbjudna en annan spelare med internetuppkoppling, men de kan också läsa i mobilen med hjälp av en app som heter Legimus. Anders Näkne har valt att läsa sin tidning enbart i mobilen.

– Jag ser bara fördelar, jag kan själv välja vad jag vill lyssna på, det är lättare att navigera än på förra spelaren. Och så har jag tillgång till tidningen i en telefon som jag alltid har med mig.

Anders Näkne, 57 år, är projektledare på TDC som levererar tele- och datorlösningar. Han har en synnedsättning som heter RP och är en näthinnesjukdom. Den kom smygande för 10-15 år sedan och ”eskalerade snabbt” som han uttrycker det. I dag ser han ljusskillnader och ”kan uppfatta text vid goda ljusförhållanden.”

Hur viktigt är det med taltidning för dig?

– Jätteviktigt! Framförallt de lokala nyheterna är viktiga. Riksnyheter får man ju ändå på något sätt. Och det är trevligt att få tag på nyheterna på morgonen - som förr. Det var en tid jag inte hade tidning efter synförändringen ... sen fick jag nys om att den kanske fanns inläst och ringde upp dem.

Vad tycker du om förändringen från mänsklig inläsning till talsyntes? 

– Det var bättre med en människa men jag tycker att det är tillräckligt bra med talsyntesen eftersom det är ett stort plus att få hela tidningen. Jag är så van att lyssna på talsyntes så för mig är det inget konstigt.

– Måste jag hitta någon nackdel med förändringen är det att knapparna man trycker på är lite små. Och man kanske inte kan läsa om man hamnar i en miljö där man inte har internet?

Läsliv tar Ida Löfman och Amanda Idberg som arbetar med taltidningsutvecklingen på MTM till hjälp för att svara på frågan.

– Jo, man kan ladda ner en tidning till telefonen och lyssna på den utan att vara uppkopplad mot internet, berättar Ida.

Är Anders unik som har valt bort spelaren?

– Ja, Anders är en av få prenumeranter som valt bort spelaren helt och hållet. Däremot får vi nu in fler och fler prenumeranter som gärna vill kombinera utrustningslösningar, alltså både ha spelare och app.

Enligt Ida och Amanda har många taltidningsläsare länge efterfrågat möjligheten att få hela tidningen som taltidning och är glada att den nu finns. Samtidigt är det en stor förändring som sker och som vid alla stora teknikförändringar kommer några användare att känna oro att det ska vara för svårt att lära sig den nya tekniken.

Har ni något tips till taltidningsläsare?

– Kom ihåg att du alltid kan höra av dig till Taltidningshjälpen, telefonnummer 020-311 211, om du behöver hjälp! Du kan till exempel boka återbesök om spelaren krånglar, eller meddela om talsyntesen uttalar något ord fel, säger Amanda. Det går också bra att mejla till taltidningshjalpen@ polarprint.se.

Text: Lena Boqvist
Reportaget finns även i Läsliv  nummer 4, 2013