Bilden visar en porträttbild på en ung tjej med axellångt brunt hår med gråa hörlurar på huvudet. Hon har en vit stickad tröja och hängslebyxor på sig. Bakom henne syns gröna buskar suddigt.
Foto: Apelöga

Så skapas en mer inkluderande läsupplevelse

Genom universell utformning i tillgängliga format kan fler läsare få tillgång till litteraturen direkt när den ges ut och få en inkluderande läsupplevelse.

Vad är en tillräckligt tillgänglig läsupplevelse? Det beror förstås på vilken läsare du frågar. Någon läser med öronen, en annan med fingrarna, en tredje med  ögonen.

Inom begreppet tillgänglig läsning ryms många olika format. På den här sidan riktad till bokbranschen utgår vi främst från digital tillgänglighet och begreppet universell utformning.

Digitaliseringen av bokbranschen har förändrat mycket, inte minst hur svenskarna konsumerar böcker. Många föredrar förstås fortfarande den tryckta boken, men allt fler läsare väljer digitala format – och då främst ljudboken.

Det som på 1950-talet började som en särskilt anpassad version för personer med syn- eller läsnedsättning – talboken – har nu kommit att bli det snabbast växande formatet för bokläsning i Sverige. Det här konceptet – att något som utvecklas för personer med funktionsnedsättning med tiden blir en allmänt efterfrågad produkt av en större del av befolkningen – kallas mainstreaming.

Parallellt med utvecklingen mot mer flexibla sätt att läsa, kan digitaliseringen även betraktas som en möjlighet när det gäller att tillämpa principen om universell utformning.
Begreppet universell utformning är centralt för funktionshinderspolitiken, det finns till exempel med som en portalprincip i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

En e-bok eller en ljudbok kan på samma sätt som en webbsida eller mobil applikation göras mer tillgänglig redan från början genom att de standarder och riktlinjer som finns inom området tillämpas. Dessa kan ni läsa mer om sidan om standarder och riktlinjer.
Till sidan om standarder och riktlinjer

En sådan digital bok, som görs tillgänglig redan från början, kallas internationellt för born accessible.  När det gäller e-boken betyder det bland annat att den är HTML-kodad med semantisk uppmärkning, så att hjälpmedel såsom skärmläsare eller punktskriftsdisplay fungerar, och att det går att navigera inuti boken, så att läsaren kan komma åt innehållsförteckningen, byta kapitel eller söka upp ett särskilt avsnitt i boken. Genom dynamisk layout kan läsaren ändra storlek på text, radavstånd, färgskala och typsnitt så att det passar individens förutsättningar. En annan viktig tillgänglighetsfunktion i en e-bok är att bilder återges med bildbeskrivningar.

En annan viktig aspekt är att det finns information om bokens tillgänglighetsfunktioner i den elektroniska filen och omkringliggande system, så att läsarna kan ta del av informationen och bedöma hur väl boken uppfyller deras behov av tillgänglighet.

För att läsaren ska få tillgång till en digital bok, krävs också att den programvara som används för att läsa boken, till exempel i en digital abonnemangstjänst eller i bibliotekets app, är tillgänglig i enlighet med riktlinjer för tillgängliga webbsidor och mobila applikationer.

Runt om i världen pågår ett skifte mot en mer inkluderande bokutgivning. I Frankrike har till exempel Hachette Livre – världens tredje största förlag – sedan något år tillbaka gått över till att göra samtliga e-böcker i formatet EPUB 3. MTM samverkar med internationella aktörer inom fältet inclusive publishing. Vi ingår i The Daisy Consortium, en internationell sammanslutning med målet att utveckla globala lösningar för tillgänglig bokutgivning och läsning, i samverkan med civilsamhället, utgivare och teknologibranschen samt standardiseringsorgan och offentlig förvaltning. Vi ingår även i Nordic Inclusive Publishing Initiative, ett nordiskt nätverk med motsvarande myndigheter i Danmark, Norge, Finland och Island. Den 11 november 2020 anordnade NIPI-nätverket konferensen Include! Nordic Online Conference on Inclusive Publishing, med syfte att öka kunskapen och medvetenheten om tillgänglig bokutgivning.

På NIPI:s webbsida hittar du de filmade presentationerna från konferensen och kan lära dig mer om bland annat bildbeskrivningar, hur du kan inkludera användarna i ditt utvecklingsarbete eller hur en ljudbok kan göras mer tillgänglig.
Se filmer från NIPI:s konferens här (öppnas i nytt fönster)

Kommande lagkrav på tillgänglighet

Tillgänglighetsdirektivet ställer krav på tillgänglighet på bland annat e-böcker, ändamålsenlig programvara, läsplattor och e-handel.
Läs mer om tillgänglighetsdirektivet här

Kontakta oss!

MTM:s tillgänglighetsexpert Jimmy Freiding och Verksamhetsutvecklare Kristin Nord.MTM  tillhör Kulturdepartementet och har i uppdrag att vara ett nationellt kunskapscentrum för tillgänglig läsning. Vi arbetar för att alla ska ha tillgång till litteratur och samhällsinformation utifrån vars och ens förutsättningar, oavsett läsförmåga eller funktionsnedsättning.

Ett av myndighetens uppdrag är att vägleda till ökad tillgänglighet på den kommersiella bokmarknaden.

Vill du veta mer om tillgänglig bokutgivning? Vi berättar gärna mer om läsares behov av tillgängliga format, och hur du med hjälp av gällande standarder och riktlinjer kan ge fler möjlighet att ta del av den litteratur du ger ut eller distribuerar.

Har du några frågor eller funderingar? Hör av dig till oss!

Kristin Nord, verksamhetsutvecklare
E-post: kristin.nord@mtm.se

Jimmy Freiding, digital tillgänglighetsexpert
E-post: jimmy.freiding@mtm.se

Tipsa en vän om denna sida via epost.
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)