Förlagsundersökning kopplat till tillgänglighetsdirektivet - en sammanfattning

Bakgrund

Syftet med undersökningen var att få en översiktlig branschkunskap om hur produktionen av e-böcker ser ut idag och vilken kunskap som MTM skulle kunna bidra med framåt gällande regeringsuppdraget att främja tillgänglighet i enlighet med aktuell lagstiftning för e-böcker och ändamålsenlig programvara. Syfte var också att kartlägga förlagens kännedom om tillgänglighetsdirektivet.

Undersökningen genomfördes i januari – februari 2023. Undersökningen gjordes i form av en webbenkät som skickades ut till 197 unika förlag. Därefter gjordes telefonintervjuer till de förlag som inte svarat på webbenkäten. Totalt inkom 58 svar från lika många unika förlag.

Förlagstyper och e-boksutgivning

Majoriteten av de förlag som besvarade enkäten var verksamma inom allmänlitteratur (84 procent) följt av en mindre andel läromedelsförlag (7 procent).

76 procent av förlagen svarade att de ger ut böcker i e-boksformat. Aktuella utgivningar i digitala format uppgavs främst vara e-böcker (med enbart text) och ljudböcker (med enbart ljud), men även formatet e-bok innehållande ljudfiler förekom, samt en mindre andel e-böcker i form av webbsidor.

Det dominerande formatet för förlagens produktion av e-böcker uppgavs vara Epub 2, följt av PDF och därefter Epub 3.

Bland de listade funktioner i e-böcker som förlagen tillfrågades om, uttryckte 74 procent att deras e-böcker innehöll innehållsförteckning, och 28 procent att bilderna i böckerna hade försetts med bildbeskrivningar. 16 procent lyfte fram att deras e-böcker var semantiskt uppmärkta.

61 procent av förlagen använde externa leverantörer för sin e-boksproduktion medan 39 procent uppgav att de gör produktionen av e-böcker själva.  

Kännedom om tillgänglighetsdirektivet

Resultatet visar att majoriteten av de förlag som svarade inte kände till EU:s tillgänglighetsdirektiv när enkäten skickades ut. 41 procent av de förlag som besvarade enkäten hade aldrig hört talas om tillgänglighetsdirektivet. Endast 12 procent kände till direktivet ganska eller mycket bra. Bland förlagen var det främst förlag inriktade på allmänlitteratur som hade bäst kännedom om tillgänglighetsdirektivet.  

Störst utmaningar

Den största utmaningen i arbetet med ökad tillgänglighet upplevdes av förlagen vara bristande intern kompetens inom tillgänglighetsområdet, följt av bristande ekonomiska resurser. Otydlighet kring standarder och riktlinjer på området var också något som lyftes som en utmaning.

Arbetet med tillgänglighet i sin linda

Hälften av förlagen som besvarade enkäten uppgav att de ännu inte hade påbörjat något arbete kring tillgänglighet i sin organisation. 17 procent svarade att de befann sig i en förberedande fas, medan 14 procent av förlagen uttryckte att de har kommit i gång med tillgänglighetsarbetet.

Möjligheter med ökad tillgänglighet

Ökad användarvänlighet sågs av förlagen som den största möjligheten med en tillgänglig e-boksproduktion. Man såg även kommersiella vinster såsom stärkande av det egna varumärket, att kunna nå nya målgrupper/kunder och konkurrensfördelar.

Produktion av e-böcker

Förlagen som besvarade enkäten uttryckte tydliga behov av att få ökade kunskaper om den nya lagstiftningen med tillgänglighetskrav på e-böcker och programvara. Enligt förlagen själva saknades det vid enkättillfället kunskap i deras organisationer kring flera av de aspekter som krävs för att kunna producera tillgängliga e-böcker. Bäst kunskap upplevde man sig ha kring tillgänglig programvara för digitala böcker. Minst kunskap fanns om tillgänglighetsmetadata, semantisk uppmärkning av e-böcker, validering av tillgänglighet och lagkraven på e-böcker och ändamålsenlig programvara i tillgänglighetsdirektivet.

Slutsats: MTM kan bidra med främjande insatser

Resultatet av enkäten gav en tydlig signal till MTM – att behovet av kunskap om tillgängliga e-böcker är stort i förlagsbranschen, och att myndigheten därmed kan bidra till att stärka kunskapen hos branschen genom kontinuerliga informations- och främjandeinsatser.