Hela listan - sex specifika krav på tillgängliga e-böcker

I Sverige genomförs direktivet genom lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet. I direktivet beskrivs tjänsten som tillhandahållande av e-böcker. Här ingår även den ändamålsenliga programvara som behövs för att konsumera e-boken. E-boksfiler och programvara behöver samspela för att läsupplevelsen ska bli tillgänglig. Det innebär att e-boksfilerna behöver utformas på ett tillgängligt sätt, samtidigt som programvaran för konsumtion behöver stödja funktionalitet för tillgänglighet.  

Syftet med den här texten är att illustrera kravens betydelse för lässituationen. I lagen finns även allmänna krav, som omfattar samtliga tjänster. Dessa allmänna krav gäller också e-böcker. Här kan du kan läsa mer om de allmänna kraven. 

1. Synkronisering av text och ljud 

Det första kravet i direktivet är att ”säkerställa att e-böcker som utöver text även innehåller ljud tillhandahåller text och ljud synkroniserat".

Detta krav gäller för e-böcker som även innehåller ljud. Det gäller alltså inte för rena ljudböcker, som inte omfattas av lagen. I en e-bok som även innehåller ljud, behöver alltså ljud och text synkroniseras så att läsaren kan följa med i texten samtidigt som hen lyssnar.  

Parallell läsning med ögonen och öronen kan vara ett värdefullt stöd för seende, exempelvis för personer med dyslexi. I de talböcker med fulltext som MTM producerar, sker en sådan synkronisering och textmedföljning på meningsnivå. Den mening som läses upp i talboken markeras samtidigt med gult i texten. 

I det generella e-boksformatet Epub 3 finns tekniska möjligheter för att skapa en sådan synkronisering mellan ljud och text. I Epub 3 kallas detta  för ”Media Overlays”. Med hjälp av Media Overlays kan avsnitt i texten korsrefereras med tidsstämplar i ljudfilerna. Detta möjliggör markering av det som för tillfälllet läses upp.  

2. Tekniska hjälpmedel ska fungera korrekt 

Det andra kravet i direktivet handlar om att ”säkerställa att e-bokens digitala filer inte hindrar tekniska hjälpmedel från att fungera korrekt". 

Kravet innebär att e-bokens utformning måste vara kompatibel med tekniska hjälpmedel, till exempel skärmläsare. Detta så att läsare som läser via exempelvis talsyntes och digital punktskriftsskärm kan få innehållet presenterat på ett bra och tydligt sätt. 

Precis som vi beskrev tidigare måste hela kedjan vara tillgänglig för att läsupplevelsen ska bli tillgänglig. Programvaran som används för att läsa boken behöver också vara tillgänglig för navigation och läsning med hjälpmedel. 

3. Struktur, navigation och flexibel presentation 

Det tredje kravet är att ”säkerställa tillgång till innehållet, navigering i filens innehåll och layout, inbegripet dynamisk layout, tillhandahållandet av struktur, flexibilitet och valmöjligheter vid presentationen av innehållet".

Detta krav handlar om att läsaren ska kunna navigera på olika sätt i boken. Inte bara linjärt framåt, eftersom det inte är enda sättet att läsa en bok på. Man kan jämföra med att bläddra i en tryckt bok för olika syften.  

Exempel på saker en e-boksläsare kan vilja göra:  

• … titta i fullständig innehållsförteckning 
• … lista alla rubriker på en viss rubriknivå eller hoppa mellan dem 
• … hoppa till nästa stycke, bild, tabell 
• … hoppa till motsvarande den tryckta boksidan 34 

För att uppnå detta krävs att e-boken har en väldefinierad struktur och utbyggda navigationsmöjligheter. En viktig grund för att stödja flexibla presentationsmöjligheter är semantisk uppmärkning, som innebär att bokens beståndsdelar är noggrant taggade i e-boksfilen. 

Visuella och typografiska ledtrådar är inte tillräckliga för den som inte ser dem. Med tydlig uppmärkning, däremot, kan till exempel en skärmläsare tala om vad det är för typ av innehåll, såsom rubrik, fotnot, sidnummer eller faktaruta.  

4. Göra innehållet uppfattningsbart, hanterbart, begripligt och robust 

Det fjärde kravet är att ”möjliggöra alternativ återgivning av innehållet och driftskompatibilitet med olika tekniska hjälpmedel på ett sådant sätt att detta är uppfattningsbart, hanterbart, begripligt och robust".

Ett exempel på alternativ återgivning av innehållet är att ta fram textalternativ för bilder i form av alt-text eller bildbeskrivning. Bilder är inte tillgängliga för exempelvis en läsare med blindhet om de inte beskrivs på något sätt.

Formuleringen ”uppfattningsbart, hanterbart, begripligt och robust” är en direkt koppling till Web Content Accessibility Guidelines (WCAG). WCAG är riktlinjer för webbtillgänglighet och det finns flera kopplingar mellan tillgänglighetsdirektivet och principerna i WCAG. Tillgänglighetsprinciperna i WCAG kan användas på e-böcker och andra digitala dokument. Ett exempel på den nära kopplingen mellan e-böcker och webb är e-boksformatet Epub, som bygger på just webbteknik.  

5. Tillgänglighetsmetadata 

Det femte kravet berör så kallade tillgänglighetsmetadata: ”E-böcker ska göras upptäckbara genom tillhandahållande av information om e-bokens tillgänglighetsfunktioner via metadata".

Tillgänglighetsmetadata är strukturerad information om en e-boks tillgänglighetsfunktionalitet. Informationen svarar på frågan ”Hur tillgänglig är den här boken för mig?” Det är viktigt att säkerställa korrekta metadata genom hela e-bokskedjan, så att informationen följer med i de system som förmedlar/distribuerar boken.  

Standardiserade tillgänglighetsmetadata kan visas upp i gränssnitt baserade på kodade data.  

Metadatastandarder för tillgänglighetsmetada:  

• Epub/schema.org (metadatastandard med koppling till e-boksformatet Epub) 
• ONIX (en metadatastandard för bokinformation). 
• Det pågår också arbete med att implementera mer detaljerade tillgänglighetsmetadata i biblioteksstandarder som BIBFRAME och MARC.  

6. Kopieringsskydd får ej blockera tillgänglighet 

Så till det sjätte och sista kravet, som handlar om att ”säkerställa att åtgärder avseende förvaltning av digitala rättigheter inte blockerar tillgänglighetsfunktionerna".

DRM-skydd (Digital Rights Management) får inte hindra hjälpmedel som skärmläsare etcetera att nå bokens innehåll. Skärmläsaren måste nämligen få jobba ostört, annars bryts kontakten mellan läsaren och boken.  

Detta krav hänger ihop med kravet på att tekniska hjälpmedel ska kunna fungera korrekt.  

Kraven i direktivet är funktionella 

Kraven som beskrivs ovan är funktionella. Det vill säga, direktivet går inte i detalj in på hur man ska uppfylla dem. Det innebär också att det kan finnas flera sätt att uppfylla kraven på. 

Källhänvisning 

De specifika kraven för e-böcker hittar du i tillgänglighetsdirektivets bilaga 1, avsnitt 4, punkt f.  

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 (europa.eu)

Läs mer  

På Daisy-konsortiets plattform DAISY Accessible Publishing Knowledge Base kan man läsa mer om standarder och tekniker för tillgänglig e-boksproduktion, med fokus på Epub-formatet.