Resursbiblioteken - en efterlängtad satsning
Inom många minoritetsspråk är muntliga berättelser och sång en stor del av litteraturen och kulturen. När du får möjlighet att höra, läsa och uttrycka dig på ditt eget språk kan du också känna dig sedd och välkommen på biblioteket. Så resonerar Raisa Leusso, som är chef på Nordkalottbiblioteket, och en av dem som arbetar för att fler ska kunna läsa på ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk.
I januari 2023 blev det klart att biblioteken i Malmö ska inrätta ett resursbibliotek för romani chib. Det betyder att det snart finns resursbibliotek för alla fem minoritetsspråk i Sverige; meänkieli, finska, jiddisch, samiska och romani chib.
Redan 2019 lämnades ett förslag till en nationell biblioteksstrategi in till den dåvarande regeringen. Man identifierade då bland annat ett behov av att stärka de nationella minoritetsspråken. Regeringen gav Kungliga biblioteket, KB, ett uppdrag och 10 miljoner för att skapa resursbibliotek för fyra av Sveriges fem nationella minoritetsspråk: meänkieli, finska, jiddisch och samiska.
Under 2021 inventerade man hur behoven kring sådana bibliotek skulle kunna se ut och engagerade personer både från minoriteterna och företrädare för folkbiblioteken. Arbetet resulterade i en rad önskemål som resursbiblioteken ska försöka möta. Inför 2022 fick de sina skrivna uppdrag av KB som tydliggör hur de ska arbeta. Samma år breddades uppdraget till att omfatta även romani chib.
Meänkieli, finska, jiddisch och samiska hade redan egna bibliotek och det var där resursbiblioteken inrättades. För Romani chib gick uppdraget istället till Malmö stad, som har Sveriges största romska befolkning.
Resursbiblioteken ska framför allt ge konsultativt stöd till de kommunala biblioteken, arbeta främjande och även särskilt fokusera på barn och unga. De ska också ge service direkt till användarna, som att svara på frågor, sammanställa boklistor och tipsa om material på minoritetsspråken eller om dess kultur.
Flera av biblioteken har anställt, eller kommer att anställa, personer som arbetar särskilt med uppdraget som resursbibliotek.
Läsliv ställer frågan till ansvariga för de olika resursbiblioteken om vilka utmaningar de ställs inför och hur det nya nationella uppdraget påverkar deras arbete. Vi får då svar om påbörjade utvecklingsprojekt och redan pågående aktiviteter gentemot aktörer inom biblioteksvärlden. Men minst lika viktig verkar den kulturella aspekten vara. Att inte bara stötta med litteratur utan också med kunskap om de nationella minoriteterna.
Raisa Leusso på Nordkalottbiblioteket, som nu också är resursbibliotek för meänkieli, säger:
– Medan vårt fokus definitivt har flyttats mer mot media på meänkieli, ger grundsamlingen med medier som rör hela Nordkalotten en stark bakgrund för de kulturella och historiska aspekterna av arbetet. Vi hoppas verkligen att våra insatser och stöd till biblioteken syns i vardagen till läsare av meänkieli genom ökad synlighet och kunskap hos biblioteken. Att fler kommer till biblioteket och känner sig välkomna och sedda.
David Reichel på Judiska biblioteket i Stockholm är inne på samma spår:
– Det är alltid bra att resurser och expertis på ett specifikt område är samlad på en plats. Då vet läsare och andra intresserade vart de ska vända sig. Det är även många bibliotekarier som hör av sig till oss om rådgivning för hur de kan arbeta med jiddisch på sina bibliotek. Men vi anser även att jiddisch inte bara ska förstås som ett språk som kan läsas, utan som en större kultur.
Hanna Schimmer på Samernas bibliotek menar att den samiska litteraturen är mer än text på papper:
– Vi vill kunna lyfta och vidga utrymmet och förståelsen för samisk litteratur så att alla samer ska kunna få del av den på det sätt som passar dem. På samiska språk eller andra språk, i tryckt form eller som talade berättelser, i konst, jojk eller i den traditionella kunskapen.
När Läsliv talar med Eeva Östberg på Finlandsinstitutet väljer hon att ta in ytterligare ett perspektiv, det om tillgänglighet:
– Tillgänglig läsning är en viktig fråga för oss. Det är till exempel viktigt att inspirera biblioteken att köpa in lättläst litteratur på finska – många yngre sverigefinnar har svårt att läsa på finska och detta ska tas hänsyn till när biblioteken köper in medier.
Det femte resursbiblioteket, för romani chib i Malmö, fick sitt uppdrag först i januari. Där är Bagir Kwiek samordnare för arbetet:
– För oss är ju detta något helt nytt, det finns inget liknande i hela världen. Dessutom finns så lite litteratur på romani. Jag har fått använda mig av alla mina internationella kontakter bara för att få ihop en samling.
Bagir Kwiek var läsambassadör (utses av Kulturrådet) år 2019 till 2021 och såg då ett behov att öka kunskapen om minoriteten romer på folkbiblioteken. Han gjorde det därför möjligt för dem att bli läsambassader för romani chib och få stöttning i att utveckla verksamheten kring den nationella minoriteten. Totalt utsågs 32 läsambassader över hela Sverige. På nästa uppslag kan du läsa om en av dem, läsambassaden
i Oxie i södra Malmö.
Att Bagir Kwiek nu kan fortsätta det upparbetade samarbetet med läsambassaderna i sitt nya uppdrag som samordnare för resursbiblioteket ser han som ett lyckokast. Och han är övertygad om att det är ett viktigt arbete:
– Tillgång till litteratur på sitt eget språk handlar till stor del om att få lära känna sig själv.
Att det nationella uppdraget är efterlängtat för de nationella minoriteterna understryker flera av resursbibliotekens ansvariga som Läsliv pratat med. På det temat får Raisa Leussu på Nordkalottbiblioteket avsluta med en fråga:
– Den viktigaste utmaningen är förstås frågan om framtidens finansiering – kommer vi att kunna fortsätta bygga på den starka grunden vi har jobbat hårt för efter det aktuella uppdraget tar slut?
TEXT: Maria O'Donnell