Talböckerna gav mig självförtroende
När hon som 27-åring fick diagnosen dyslexi firade hon med tårta. För Ulrika Ekman var det en efterlängtad bekräftelse på att hon inte var dum – och att hon inte längre behövde kämpa i det tysta. Det blev starten på ett brinnande engagemang för att skapa läslust hos alla barn och unga som kämpar med den skrivna texten och där talböcker kan vara ett viktigt hjälpmedel.
Ulrika Ekman är precis hemkommen från lovskolan i Västerås där hon arbetar under sommarlovet. Hon pustar ut och konstaterar att det blev ytterligare en hektisk dag:
– Det var en som brände något på toaletten, och någon som krossade en spegel och en ruta. Det var totalt kaos, säger hon uppgivet men också med en positiv energi.
Kanske är det just utmaningarna som gör att hon känner sig extra behövd.
– Jag ville väldigt gärna arbeta på lovskolan. För vilka elever är det som är här? Det är de elever som verkligen behöver stöd. De högstadieelever som behöver bli godkända och som redan första dagen säger att de ingenting orkar. Då är jag där och peppar!
I sitt arbete som fritidspedagog och resurs ser Ulrika Ekman dagligen elever i olika åldrar som behöver stöd och hjälp med läsningen. En del som fått diagnosen dyslexi, andra som fortfarande möts av fördomar. Och det är för de här barnen som hennes hjärta klappar lite extra. Kanske för att hon i dem speglar sig själv när hon minns vilken skillnad diagnosen dyslexi innebar för henne. Uppvaknandet kom när hon som 25-åring läste tidskriften Amelia.
I ett reportage om en man som på grund av sin dyslexi hade problem att ta ut pengar såg sig hon själv:
– Jag tänkte tillbaka på hur det var för mig när jag skulle ta ut 140 kronor på banken. Beloppet var ju tvunget att skrivas med bokstäver. ”Fyrtio” – vad är det för ljud? Är det ett y eller u eller ö? Det slutade med att jag tog ut 139 kronor istället.
I samma veva fick Ulrika Ekman kontakt med en lärare på Komvux som snabbt förstod att det var just dyslexi hon hade. Diagnosen kändes som en stor lättnad
för Ulrika Ekman som firade beskedet:
– Jag var jätteglad. Jag gick och köpte en tårta och kom hem och sa ”jag har dyslexi – jag är inte dum i huvudet!”. Jag som hade suttit och kämpat så mycket själv. Jag var den duktiga som var tyst i klassrummet och sedan pluggade själv på min kammare. Om jag hade haft möjligheten att lyssna och läsa samtidigt, som jag kan göra idag med hjälp av talböcker, hade det varit stor skillnad.
Att Ulrika Ekman skulle hamna i skolans värld var långtifrån självklart. Men tack vare läraren på Komvux blev hon inspirerad och idag är hon själv lärare mot yngre åldrar och arbetar som fritidspedagog på låg- och mellanstadiet på Fridnässkolan i Västerås. Där fångar hon upp de elever som behöver extra stöd.
– Undervisning är jättekul men som lärare skulle jag kanske inte ha tid för
alla elever. Jag vurmar ju för barnen med speciella behov och samarbetar alltid med en lärare och kan punktmarkera och gå in och stötta elever där behov finns. Sedan går jag in på fritids på eftermiddagen och kan fortsätta där, så det passar mig väldigt bra.
Tidiga insatser är viktiga för barn med dyslexi. Det handlar om att få rätt stöd och hjälpmedel, annars riskerar självförtroendet, skolarbetet och läslusten att bli lidande. Ulrika Ekman understryker att talböcker är ett viktigt hjälpmedel i vardagen.
– Jag har ju ganska bra koll på alltifrån de yngre åldrarna till högstadiet och även vuxna. Många med dyslexi är inte läsvana och de hatar böcker! De som går på högstadiet vill inte läsa alls och tycker bara att det är jobbigt. De har fått sin läsglädje förstörd. Går de i fyran eller femman och verkligen inte vill läsa då brukar jag berätta om hjälpmedel och talböcker. Jag frågar om de har Legimus och de vet oftast inte ens vad det är.
Hennes erfarenhet är att stödet som barn med dyslexi får i skolan är lite av ett lotteri. Det handlar mycket om huruvida den enskilda läraren har intresse och kunskap om behovet av talböcker. Även om mycket har hänt sedan hon själv fick sin diagnos och den allmänna kännedomen är betydligt bättre, möter hon fortfarande fördomar om vad barn och ungdomar bör klara av att läsa oavsett vilka förutsättningar de har.
– Jag kan träffa en lärare som tar fram Oliver Twist och tycker att alla borde kunna läsa den. Då förklarar jag att det inte är säkert, det kan kännas jättejobbigt med en fysisk bok för den som har dyslexi.
Som ett pedagogiskt knep för att få personer att förstå vilka utmaningar tryckt text kan innebära brukar Ulrika Ekman ta fram en speciell bild. Bilden, som hon har gjort själv, föreställer massor av text huller om buller. Hon brukar visa den och samtidigt fråga personen hur det skulle kännas att läsa en bok om texten såg ut på det sättet. Då brukar de flesta förstå.
Enligt Ulrika Ekman brukar det vara en liten uppförsbacke när en elev ska börja läsa talböcker. Framförallt har ungdomar svårt med uthålligheten, de tappar fokus och orkar inte lyssna. Men hon har sina knep för att få igång talboksläsandet.
– Jag brukar berätta min historia och att talböcker inte fanns på samma sätt när jag var ung. När jag satt och läste förr så kom jag inte ihåg vad jag läste, och jag förklarar att det här med att läsa med öronen och att samtidigt titta i texten, det blir liksom två sätt att ta in informationen. Jag behöver läsa och lyssna samtidigt – det är som att något öppnar sig. Jag förstår vad jag läser idag! I början när jag skulle lyssna så var det jättekonstigt, men sedan vande jag mig. För ungdomarna handlar det mycket om att förklara varför talböcker är så bra. För de yngre barnen försöker jag leka in det. Jag frågar klassen om de har läst med öronen någon gång. ”Vad är det?” undrar de då. Så lyssnar vi på en bok tillsammans och då vänder jag mig till alla barn, inte bara de med särskilda behov.
2020 nominerades Ulrika Ekman till MTM:s tillgänglighetspris Läsguldet, för sina insatser kring att göra läsning tillgänglig för fler. Hon blev både förvånad och väldigt glad på samma gång. Men det är inte svårt att förstå nomineringen när Ulrika Ekman berättar om allt hon gör – från sitt arbete i skolan med samarbete med lärare och bibliotek till Dyslexiförbundet, där hon är ordförande för Västerås lokalavdelning. Det sprakar i hennes ögon när hon berättar om sitt engagemang. Ett engagemang som ofta resulterar i läsglädje.
– När jag hör en familj berätta att deras barn har gått från att inte läsa någonting till att ha läst 20 böcker i Legimus på sommarlovet, det är bara helt underbart!
Text: Sofia Alsterhag Foto Pia Nordlander
Alla som har en läsnedsättning på grund av en funktionsnedsättning har rätt att låna talböcker genom Legimus, MTM:s digitala talboksbibliotek. Hör av dig till ditt bibliotek om du är i behov av talböcker. Är du förmedlare kontaktar du MTM för mer information: Telefon: 040 653 27 10, E-post: info@mtm.se