Ulla Borgius är Årets läsombud!

Det gäller att se sina läsare i ögonen, stå rakt framför dem, så att de ser dig ordentligt och sedan läsa deras kroppsspråk. De måste få känna sig sedda. Det säger Ulla Borgius, som blivit utsedd till årets Läsombud. Ulla högläser för de boende på Mariahemmet i Torsås och har gjort så sedan 2016. Hon läser inte bara, utan sjunger med sina läsare, bjuder in gäster och är inte rädd att ta sig en svängom med någon herre.

– Jag är ju gammal lärare så jag arbetar precis som förr med att planera mina lässtunder noga innan. Och efteråt  utvärdera och se vad som kan bli bättre nästa gång.

Hon läser gärna sådant som öppnar för samtal.

– Jag läser ibland en bok som heter En stuglunkas minnen. Den handlar om tant Alice som bodde i en by bredvid Torsås och många kände henne. Jag läser också en bok som heter Innan de faller i glömska. Den öppnar till många samtalsämnen. Jag läser även reportage i tidningen Barometern och vår dagstidning Torsåsposten. Fördelen med att bli gammal av Göran Ekevald har jag beställt på biblioteket. Den tror jag kan bli intressant. Och så Prästen med grönt hår, den är lättläst och trevlig.

Ulla har en klar och stadig röst när vi talar med henne över telefon. Det är läraren som slår igenom.

– Jag gillar ju att träffa människor, det måste man när man håller på med detta, säger hon. Men det som är viktigt att påpeka är att jag inte gör detta ensam utan jag har ett fint samarbete med biblioteket och framför allt personalen på Mariahemmet. De hjälper ju bland annat till med att ställa fram och plocka undan inför och efter lässtunderna.

När Ulla kommer till lässtunden börjar hon alltid med att ropa upp alla närvarande. Som i skolan, säger hon och skrattar. Sedan berättar hon pedagogiskt om vad som ska hända. Varje lässtund avslutas med att sjunga tillsammans, samma sång varje gång: Nu går sista visan.

– Men om någon är trött slipper de vara med. Det är viktigt att se läsarna, känna in deras behov. Det beror ju så mycket på dagsformen, säger hon.

Det som utmärker Ulla är att hon inte heller är rädd för att föra in samtidens frågor till de äldre på hemmet. Hon har bjudit in flyktingar som får berätta som sina liv eller den Filippinska städerskan på hemmet som fick berätta om hur de firar påsk i hennes hemland.

– Det är viktigt att de gamla får träffa och lära sig förstå människor från andra länder, säger Ulla. När jag bjöd in en somalisk man från en närliggande flyktingförläggning var det många som aldrig mött en mörk människa förr, berättar hon.

Vad är det som driver dig Ulla?

– Det ger så mycket tillbaka säger hon med sin tydliga och varma stämma. Jag lär mig så mycket också. Jag läser in mig på olika ämnen som vi kan prata och läsa om, till exempel när det är dags för älgjakt eller surströmming.
Jag vill få in samtiden i våra träffar men också att de väcker gamla minnen till liv.

Text: Maria O'Donnell

Juryns motivering:

Med värme, trygghet och uppfinningsrikedom skapar Ulla Borgius lästillfällen för de boende på Mariahemmet i Torsås. Lässtunderna väcker inte bara gamla minnen till liv utan tar också avstamp i det aktuella. Hon vågar möta läsarna i både glädje och sorg och är inte heller rädd för att bjuda in samtiden.

Ullas tips till nya högläsare:

• Lyssna till oss gamla högläsare för tips och idéer.
• Vuxenskolan har inspirationsträffar med tips på böcker, till exempel lättläst.
• Ta hjälp av bibliotekerierna på Folkbiblioteken.
• Lyssna in vilken kunskap deltagarna har, alla ska få möjlighet att prata.
• Läs av kroppsspråk hur de känner sig. Någon kanske hostar och någon är lite trött. Vi måste respektera att de inte alltid lyssnar.
• Det är viktigt med ögonkontakt.
• Lär dig namnen på deltagarna. De måste känna sig sedda och vi måste prata med dem. Vi har en herre som kommer från Tyskland, då är det självklart att vi sjunger några enkla tyska sånger. De finns ju ofta på svenska också, då sjunger han och jag först på tyska sen sjunger vi allihop på svenska.

Läs mer om att vara läsombud och högläsare.