Volymbrytning

Av olika skäl har dagens utformning av punktskriftsproduktioner fokuserat på jämntjocka volymer och att samtidigt hålla nere antalet volymer, en ekvation som ibland kan vara svår att få ihop och som ibland fått till följd olyckliga volymbrytningar, till exempel mitt i en mening.

Med detta i åtanke har layoutgruppen diskuterat och testat hur och när volymerna bäst bör brytas för att störa läsupplevelsen minst. Samtidigt bör inte antalet blad variera alltför mycket volymerna emellan (i samma produktion); att en volym innehåller 52 blad och en annan volym i samma produktion bara 19 blad, bör med andra ord undvikas i den mån det går.

Tips och råd från layoutgruppens arbetsgrupp

Volymer med samma innehåll, såväl enkelsidigt som dubbelsidigt, men med olika antal blad observerades av deltagarna i layoutgruppen och följande slutsatser drogs:

För dubbelsidiga volymer sker volymbrytning på bästa ställe vid 48 till 58 blad. Därefter, med högre antal blad, finns det risk för att volymerna blir spretiga (det vill säga att bindningen blir för trång och att bladen inte ligger plant mot varandra utan pekar åt olika håll).

För enkelsidiga sidor, är det möjligt med fler blad än 58 innan volymen blir spretig.

Det är dock fullt möjligt att volymbrytning kan ske efter ett högre antal blad än 58, till exempel vid produktion av envägslån, som definieras av att användaren behåller envägslånet så länge det behövs och därefter slänger materialet.

Vid en bokproduktion inbunden med pärmar bör man inte riskera spretiga volymer.

 Att bryta volymerna på bästa ställe, snarare än att riskera att volymerna blir spretiga bör med andra prioriteras. En tumregel för detta är att hålla sig till cirka 50 blad per volym.

I punkterna som nämts tidigare avhandlas när en volym bör brytas för bästa resultat (det vill säga ej spretig volym), sett till antalet blad men det finns andra aspekter också som bör vägas in för att störa läsupplevelsen minst. Layoutgruppen rekommenderar därför:

Volymbrytning efter kapitelslut bör eftersträvas men om till exempel ett kapitel är för omfattande och man istället riskerar volymer med stor skillnad i antal blad, bör istället brytningen ske där det stör läsupplevelsen minst;

• vid underavsnitt
• vid styckebrytning 
• vid meningsslut

Layoutgruppen finner det däremot aldrig ok att bryta en volym mitt i en mening, något som verkligen riskerar att störa läsupplevelsen.