Vetenskaplig grund

På den här sidan presenterar vi kort aktuell forskning kring lässvårigheter och talböcker. I menyn till vänster länkar vi till mer omfattande studier.

Att utveckla en god förmåga att läsa och skriva är viktigt i dag. Det är också en utmaning för de 5–8 procent av befolkningen som har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Barn kan behöva särskilt stöd för att erövra skriftspråket – hemma, i förskolan och i skolan.
Forskare och pedagoger är överens om att det är viktigt med insatser så tidigt som möjligt. Eftersom kunskaperna om dyslexi är så stora i dag vet man, skriver Peter af Trampe i Dyslexi (2008), att negativa effekter av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi kan dämpas genom att man tidigt sätter in pedagogiska åtgärder och hjälpmedel, som till exempel talsyntes och talböcker.

Mats Myrberg, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet sammanfattar vikten av tidiga insatser på följande sätt i skriften Vad säger forskningen om dyslexi:

”Tidiga insatser är avgörande för att barnets utveckling när det gäller att läsa och skriva ska bli så normal som möjligt. Mycket språklig stimulans redan i förskoleåldern är bra för alla barn, men särskilt för barn med dyslexi är det viktigt med böcker och högläsning. I skolan behöver barnen både pedagogiska insatser och hjälpmedel, bland annat i form av datorstöd och inlästa böcker.”

Pedagogen Ewa Ahrnéll, som medverkar i samma bok, betonar också vikten av att tidigt hitta de barn som har en disposition för att utveckla läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Dessa behöver få alternativa verktyg, till exempel en bärbar dator med talsyntes. Det är heller inte ovanligt att föräldrarna själva har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. De kan känna stor oro eftersom de själva inte fick det stöd de behövde under sin skolgång.

Skolan ägnar mycket tid åt bokstäver, ord och texter, men för en del barn fungerar inte läsningen. Upptäckten att ett barn har svårt att lära sig läsa och skriva påverkar ofta barnets självkänsla negativt. Att växa upp med läs- och skrivsvårigheter/ dyslexi och sakna adekvat stöd kan vara svårt, men erfarenhet visar att för de elever som kommer igång med läsning av talböcker och dessutom får stöd hemifrån underlättas kunskapsinhämtningen betydligt.

Den sociala omgivningens roll för och attityd till barnens talboksanvändning återkommer i flera studier.

Kort om studierna till vänster

Satsa på talböcker  är en rapport från ett utvecklingsarbete på fyra Stockholmsskolor
Talboksläsare trivs bättre i skolan är en undersökning som Nationalbibliotek för mennesker med laesevanskligheder (Nota) genomförde med barn i åldern 12–16 år,
Talboksanvändning stärker självkänslan är Milanis, Lorussos och Moltenis undersökning av italienska barn i åldern 11–16 år
Growing up with dyslexia är  S. Gunnel Ingessons avhandling i vilken intervjuas 75 ungdomar i åldern 14–25 år.
Talande böcker och läsande barn där genomför  Anna Hampson Lundh fokusgruppssamtal med barn i åldern 9–16 år.

Tipsa en vän om denna sida via epost.
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)