Så blir en talbok till
Det börjar med ett önskemål och oftast är det läsarna själva som kommer med förslaget. En låntagare som saknar den bok hen vill läsa som talbok vänder sig till sitt bibliotek som i sin tur hör av sig till MTM med ett önskemål att få boken inläst. När det gäller högskolelitteratur pratar studenterna med högskolebiblioteket som sedan beställer inläsning av kurslitteraturen.
Urval och beslut
MTM gör också böcker utifrån eget urval. På myndigheten arbetar bibliotekarier som bevakar all utgivning av skönlitteratur, och i viss mån facklitteratur. De föreslår inläsning av böcker som de vet att många kommer att vilja läsa. Beslutet om en skönlitterär titel ska bli talbok görs utifrån kriterier som till exempel popularitet, aktualitet och allmänintresse. Det är inte alla böcker som går att göra som talbok av tekniska skäl, till exempel om det är många bilder som har betydelse för berättelsen. Om boken till exempel är äldre eller mest är av lokalt intresse kan den också få avslag.
När beslut är fattat om att en bok ska göras som talbok är nästa steg att få tag på textunderlaget, alltså själva boken. Många förlag hjälper till genom att skicka materialet till MTM. Annars köps den tryckta boken in. En del böcker som inte längre finns att köpa måste lånas.
Bedömning och förberedelse av produktionsunderlag
När vi har underlaget görs en bedömning av boken på MTM:s produktionsavdelning. Vi tittar på svårighetgrad, hur många timmar den kommer ta att göra, om den har många tabeller eller bilder som behöver beskrivas. Då avgörs också vilken typ av talbok som ska göras: med mänsklig röst eller med talsyntes.
Nästa steg är att koda texten för att böckerna ska kunna spelas upp i spelarna. Det blir ett råmaterial som går att använda för att göra både talböcker och punktskrift. Vi arbetar med producenter i Indien som gör en så kallad XML-uppmärkning där texten ”märks upp” med till exempel rubrik, citat, ingress, med mera. Ungefär som man gör med en hemsida med HTML.
Här finns det en del utmaningar om böckerna innehåller många grafiska element. De är svårare eftersom det inte är självklart vilken uppmärkning en text ska ha. Är en text som är lagd i en färgglad ruta en faktatext eller kanske ett citat? Vi skriver då tydliga instruktioner till leverantörerna om hur de ska behandla texten.
Bildbeskrivning
En annan utmaning är bildbeskrivningar. Det görs av bilder och tabeller. En tabell behöver beskrivas in i minsta detalj för att den ska vara relevant för läsaren. Bilder i böcker för barn med synnedsättning måste också beskrivas noggrant. Böckerna består ofta av en huvudtext där bilden är fristående och tillför ytterligare en dimension i berättelsen. Förutom att beskriva vad som händer i bilden måste man också beskriva stämningen. Vi beställer bildbeskrivningar av samma leverantörer som gör talboksinläsningen.
Inläsning
Filen med den uppmärkta texten godkänns av MTM och sedan skickas den vidare till inläsning. MTM samarbetar med flera inläsningsleverantörer, specialiserade på olika ämnesområden och språk.
Till skillnad från många kommersiella ljudboksaktörer har de oftast inga kända skådespelare som inläsare. Det innebär inte att de inte får dramatisera alls men uppläsningen ska vara ganska neutral. I barnböcker tillåts mer dramatisering eftersom det är viktigt att läsaren ska känna sig engagerad.
Högskolelitteratur som läses in som talböcker ska däremot vara helt neutral. Där är det väldigt viktigt att inläsaren har bra ämneskunskaper. Det ska inte märkas någon tvekan inför medicinska termer eller facktermer på engelska till exempel.
När den inlästa talboken är färdig hos leverantören görs en leveranskontroll av MTM. Man säkerställer bland annat ljudkvaliteten, att textmedföljningen fungerar och att den går att navigera i. När en bok är godkänd och klar läggs den in i MTM:s arkiv och ett par dagar efter syns den i Legimus.
En vanlig roman på runt 250 till 300 sidor tar omkring en månad att producera, från det att den skickas på inläsning till att den är uppe i Legimus. När det gäller högskolelitteratur får studenterna ofta litteraturlistan bara några veckor före kursstart och då är det svårt att hinna producera böckerna i tid. Ofta kan man göra delleveranser av materialet, att studenten får texten varefter den läser in. Mycket kurslitteratur görs också med talsyntes eftersom det går mycket fortare att göra.