Protokoll gemensamt möte mellan MTM:s brukarråd och vetenskapliga råd 20 oktober 2022

• Tid: 9.30-15.00
  Plats: MTM
  Närvarande:
  Cecilia Herdenstam, Föreningen för regional biblioteksverksamhet (FRB), Brukarrådet
• Linnea Tell, Nationella skolbiblioteksgruppen (NSG), Brukarrådet
• Joakim Uppsäll-Sjögren, Dyslexiförbundet, Brukarrådet
• Yvonne Eriksson, Mälardalens universitet, Vetenskapliga rådet
• Katarina Gidlund, Mittuniversitetet, Vetenskapliga rådet
• Arne Jönsson, Linköpings universitet, Vetenskapliga rådet
• Anna Lundh, Högskolan i Borås, Vetenskapliga rådet
• Idor Svensson, Linnéuniversitet, Vetenskapliga rådet
• Magnus Larsson, MTM
• Cecilia Broberg, MTM
• Lisa Olsson Dahlquist, MTM
• Hillevi Sundholm, MTM

Förhinder:

• Linda Bergfeldt, Afasiförbundet, Brukarrådet
• Linus Forsberg, Synskadades riksförbund, Brukarrådet
• Klas Nelfelt, Förbundet Sveriges dövblinda, Brukarrådet
• Victoria Sjöström, Riksförbundet FUB, Brukarrådet
• Lisa Åström, Sveriges dövas riksförbund, Brukarrådet
• Niklas Altermark, Lunds universitet, Vetenskapliga rådet
• Anders Olsson, Lunds universitet, Vetenskapliga rådet

Antecknare:

• Hillevi Sundholm och Lisa Olsson Dahlquist

Inbjudna gäster:

• Sirpa Bark, Högskolan i Borås
• Julia Pennlert, Högskolan i Borås
• Helen Rasmusson, Malmö universitetsbibliotek

Medverkande från MTM:

• Anna Jönsson, MTM:s svarstjänster
• Johan Karlsson, supporttekniker
• Sarah Linton, redaktör LL-förlaget
• Maria Ramdén, förläggare LL-förlaget
• Ulrica Lejbro, talboksspecialist
• Otto Ewald, produktionshandläggare talböcker
• Catinka Grunditz, pedagog taktila produkter
• Malin Sjöblom Vrak, produktionshandläggare taktila produkter

Mötets öppnande

Hillevi Sundholm och Lisa Olsson Dahlquist hälsade alla välkomna.

Genomgång av dagens agenda och upplägg på dagen

Kort presentationsrunda

Samtliga deltagare presenterade sig kort.

Inledning av Magnus Larsson

Magnus Larsson, generaldirektör, inleder med att säga att han sett fram emot den här dagen länge och att han ser stor utvecklingspotential i arbetet med MTM:s råd och nämnder. Det finns tre ledord för arbetet i våra nämnder och råd: proaktivt, integrerat och samverkande. Vad gäller samverkan inkluderar det även mellan råden och nämnderna och det är därför mycket positivt att ses tillsammans på det här sättet. Det är en möjlighet att prata om gemensamma frågor som rör både forskning och brukarperspektivet. Magnus ser även framför sig att vi framåt kommer arbeta i fler och andra konstellationer.

Varför lyssningsläsning?

Lisa berättar om MTM:s fokus kring lyssningsläsning och vilka pågående samarbeten med universitet och högskola som pågår. Att arbeta fokuserat med att insamla och generera kunskap där vi ser behov i verksamheten är en del av MTM:s utveckling mot att än mer bli ett kunskapscentrum. Under 2022–2023 har MTM:s forskningsfrämjande arbete ett särskilt fokus på att läsa med öronen, ett område där behov av mer kunskap har lyfts under en längre tid.

Studie: Studenter, talböcker och lyssningsläsning

Under 2022 har MTM inlett ett samarbete med Malmö universitet för att få mer kunskap om att läsa med öronen – eller så kallad lyssningslitteracitet – på universitet och högskolor. Bibliotekarier från Malmö universitetsbibliotek har fått i uppdrag att göra en systematisk sökning av publikationer i olika forskningsdatabaser.

Bibliotekarien Helen Rasmussen berättar hur de arbetar generellt med sökningar på universitetsbiblioteket samt specifikt med sökningen om studenter och tillgängliga medier. Sökningen resulterade i 750 artiklar som en forskare vid Malmö universitet, Eva Wennås Brante, docent i pedagogik, sedan fick i uppdrag att göra ett urval från. Urvalet är baserat på forskningsfrågan som kommer ligga till grund för kunskapsöversikten. Arbetet sker i nära samverkan med Lisa Olsson Dahlquist på MTM.

Därefter fortsatte Lisa med att berätta om det pågående arbetet med kunskapsöversikten.

I samband med presentationen diskuterades bland annat:

• Lärstategier kan vara ett mer användbart begrepp än lässtrategier.
• Det finns väldigt lite forskning som har fokus på just studenter och lyssningsläsning.
• Vikten av att uppmärksamma kontextuella aspekter av läsning.
• Vikten av att analysera i vilka discipliner och i vilka tidskrifter den forskning som finns förekommer.
• Hur ser kurslitteraturmarknaden ut?
• Rättighetsperspektivet.
• Att “ta till sig text” kan vara ett mer användbart begrepp än att läsa.
• Universal design for learning kan vara ett användbart begrepp i sammanhanget.
• Allt fler tar hjälp av högskolebiblioteken för att få hjälp att söka efter forskning (både forskare och studenter); att läsa med öronen kan kräva en annan studieteknik.

Studie: Att läsfrämja för öronen

Sirpa Bark och Julia Pennlert från Bibliotekshögskolan i Borås arbetar under 2022 med en studie om att läsfrämja för öronen på folkbibliotek, en intervjustudie med folkbibliotekarier i Västra Götaland. I studien undersöker Julia och Sirpa folkbibliotekariers förhållningssätt till läs- och litteraturfrämjande aktiviteter kopplade till ljudformatet. Studien kommer att mynna ut i en rapport som publiceras i samverkan med MTM i början av 2023. Studien lyfter bland annat fram de läsfrämjande aktiviteternas sociala och relationsskapande betydelse. I samband med presentationen diskuterades bland annat:

•  Studien knyter an till MTM:s läsombudsverksamhet och tillgänglighetspris Läsguldet.
• Värdet av högläsning för målgrupperna man riktar sig till. Till exempel vad gäller minnesträning.
• Bibliotekarierna i studien beskriver en särskild högläsningskompetens som krävs i mötet med användarna i dessa aktiviteter, som något som kräver tid och omsorg men också att det väldigt tydligt ramas in som en social aktivitet.
• I Danmark förekommer föräldraläsning med talböcker i grupp.
• Bibliotekariens (förändrade) roll i samhället.
• Personcentrering i bibliotekarierollen är både en styrka och en svaghet, om personen slutar eller går i pension finns det ofta ingen strategi för hur arbetet ska bedrivas vidare.
• Litteraturens sociala funktion. Tid kan förstås olika i relation till talböcker och ljudböcker. Talboksläsning verkar förknippas med mer fokuserad läsning, medan ljudboksläsning kan vara något läsaren gör medan hen också ägnar sig åt annat. Många talboksläsare behöver lugn och ro för läsningen. Det finns också en upplevd brist på urval bland talböcker.

Pågående användarstudie på MTM om barns läsning

Hillevi berättade om en kvalitativ användarstudie som pågår under hösten med barn på en grundskola i Malmö.

Bakgrund till studien är att MTM:s digital biblioteket, Legimus, som finns både som mobil- och webbapplikation, inte har något anpassat gränssnitt för våra yngre läsare. Studien undersöker vad värdet skulle vara om vi hade det.

Under hösten har vi låtit vi en mindre grupp barn använda läsappen Maneno under en begränsad tid. Maneno är utformad för att stödja och stimulera läsning för barn med lässvårigheter och används idag bland annat av MTM:s syskonmyndigheter Nota i Danmark och NLB i Norge. Om resultatet visar att det finns ett värde i att ha ett barnanpassat gränssnitt behöver MTM ta ställning till om vi ska lägga fokus och resurser på att utveckla Legimus, eller om de yngre läsare ska ha tillgång till en egen app, exempelvis Maneno.

Resultatet kan också komma att visa att vi behöver komplettera med fler deltagare för att få en tillräckligt god förståelse kring behoven. Vi har redan nu tankar kring att komplettera denna studie med barn i samma åldrar (mellanstadiet), men som går i anpassad grundskola.

I samband med presentationen diskuterades bland annat:

• Den här studien har byggt på MTM:s samarbete med en skola där personalen har varit väldigt engagerad från första början, vilket också var förutsättningen för att genomföra den. Det kan vara bra att göra en parallell studie där vi även pratar med skolor med andra möjligheter till personligt engagemang.
• Idor Svensson berättade att Linnéuniversitet har fått forskningsmedel till en studie som löper över tre år och inkluderar fyra skolor med anpassad grundskola. Eventuellt kan det finnas möjlighet till samarbete om vi vill gå vidare och göra en studie med elever i anpassad grundskola.
• Ta del av Nota:s och NLB:s erfarenheter av att använda Maneno.
• I skolan använder barn även av andra läsappar, exempelvis Polyglutt och Polylino, samt att många folkbibliotek har Bibblix. Bibblix stöder inte lyssningsläsning i dagsläget men vi behöver ta reda på mer om hur andra redan existerande appar används och fungerar innan vi tar ställning till om vi ska utveckla ett eget gränssnitt i Legimus eller ta in ytterligare en app.

Rundvandring

Under eftermiddagen gjorde vi en rundvandring på MTM i två grupper där ledamöterna fick besöka och ta del av olika delar av MTM:s verksamhet.

Sarah Linton och Maria Ramdén presenterade LL-förlaget, hur MTM arbetar med lättläst och hur produktionen ser ut.

Ulrica Lejbro och Otto Ewald berättade om vår talboksproduktion.

Catinka Grunditz och Malin Sjöblom Vrak berättade om våra taktila produkter.

Anna Jönsson och Johan Karlsson visade MTM:s testlabb och berättade även kort om MTM:s kundtjänster.

Avslutning

Lisa och Hillevi tackar för idag och mötet avslutas.