Protokoll MTM:s Vetenskapliga råd, 22 mars 2022

Tid: 13.00-15.30
Plats: Online (Teams)
Närvarande:

• Arne Jönsson, LiU
• Katarina Gidlund (1 h), MIUN
• Anna Lundh, BHS
• Anders Olsson, LU
• Magnus Larsson, MTM
• Tove Dannestam, MTM
• Lisa Olsson Dahlquist, MTM
• ·Jannica Hedlund, MTM

Förhinder:

• Yvonne Eriksson, MDU
• Niklas Altermark, LU

Antecknare: Tove Dannestam

Agenda

1. Magnus Larsson hälsar välkomna

Magnus Larsson, generaldirektör, hälsar välkommen och ger en lägesrapport. Hälsar två nya ledamöter välkomna.

Läget på MTM: Bra att vara tillbaka i arbete i Bylgiahuset och att kunna träffas på plats. Majoriteten av medarbetarna arbetar med distansarbetesavtal – majoritet på kontoret men i viss utsträckning hemifrån om arbetsuppgifterna tillåter det.

Intressant, utmanande och givande resa i och med omlokalisering till Malmö. Omfattande nyrekryteringar, 9,5 medarbetare av 10 är nya.

Berättar om verksamhetens olika delar, ett 40-tal produkter och tjänster och det största nationella digitala biblioteket för tillgänglig läsning. Stort produktionsuppdrag med stora omställningar i tekniken.

Främjandedelen är relativt ny. Vi arbetar till exempel med förlagen inför det kommande tillgänglighetsdirektivet och det omställningsarbete som krävs. MTM har föreslagits bli tillsynsmyndighet. Om så blir fallet, hur kombinera tillsyn och främjande på bästa sätt? Kan vara ett tema för vetenskapliga rådet framåt.

Vetenskapliga rådet önskar mer inblick i produktionen och till exempel arbetet med punktskrift.

2. Enhetschef om enhetens uppdrag

Tove Dannestam, enhetschef för Omvärld och samverkan, berättar om enhetens uppdrag och arbetet med tillgänglig kris- och samhällsinformation som återigen är aktuellt i och med den rådande situationen i Ukraina.

3. Om forskningsfrämjande aktiviteter

Lisa O D ger en uppdatering av vad som är på gång 2022 med särskilt fokus på forskningsfrämjande aktiviteter. ”Läsa med öronen och lyssningslitteracitet” är fokus för det forskningsfrämjande arbetet 2022.

Forskningsöversikt om studenter som läser med öronen på universitet och högskolor + analys tillsammans med Malmö universitet (hur lär man sig bli en lyssnade läsare?) – hoppas på sikt kunna utforma ett metodstöd; MTM blir en part av ”Angelägen forskning” tillsammans med KB och Kulturrådet. Första tillfället som MTM är med och arrangerar blir den 14 juni då Anna Lundh är inbjuden forskare och Elin Nord samtalsledare: ”Ett lärandeperspektiv på lyssnandeläsning”); Forskningsprojekt på Bibliotekshögskolan i Borås om förmedling av tal- och ljudböcker på folkbibliotek: ”Att läsfrämja för öronen – ljudboken och talbokens roll på folkbibliotek” där MTM varit involverad i ansökan.

Övriga aktiviteter: två rapporter kommer publiceras i den nya rapportserien i år: ”Skrivtolkning som teori och praktik” (SU och Södertörns folkhögskola) och ”Tillgänglig kris- och samhällsinformation” (MDU och SU). Den senare tillsammans med MSB.

4. Nya ledamöter i rådet

Nya ledamöter i rådet: Anna Lundh (BHS) och Anders Ohlsson (LU) presenterar sig själva och sin forskning. Efterföljande samtal.

Anna Lundh, docent i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan i Borås, presenterar sin forskning:

Om tillgänglig läsning och lyssningslitteracitet.

Läsforskning – två spår: läsandets historia i Sverige, särskilt i utbildningskontext och läsningens politiska historia samt tillgänglig läsning. Har tidigare gjort rapport för MTM om barn och talboksanvändning. Beskriver forskningsområdet kring tillgängliga medier som litet och spritt över olika forskningsfält. Saknas gemensamma utgångspunkter, terminologi och teori. Sker ofta i utkanten och att man inte citerar varandra. Konstaterades i forskningsöversikt gjord på uppdrag av MTM om användning av tillgängliga medier. Där konstaterades också att forskning om användning av tillgängliga medier i människors vardag är ytterst begränsat.

Om lyssnande läsning: finns viss forskning inom olika forskningsfält i olika epoker. Finns även viss forskning om ljudbaserade teknologier där sociala och politiska förutsättningar betonas. En del av forskningen stannar vid frågan om lyssnande läsning kan ses som läsning

Har utfört en studie i Australien med universitetsstudenter med synnedsättning. Fokus i studien på om lyssnande läsning betraktas som läsning – frågan är levande och relevant för personerna. Argumenterar för lyssnande läsning utifrån ett rättighetsperspektiv.

Även fokus på vad lyssningslitteracitet innebär. Få deltagare har fått systematisk undervisning i hur man blir en lyssnande läsare. Socioekonomiska och politiska förutsättningar spelar roll för hur personerna kan utveckla lyssningslitteracitet. Söker nu medel för att följa upp denna studie i Sverige.

Ingår även i ett VR-projekt tillsammans med Åse Hedemark och Linnea Lindsköld kring den läsande medborgaren. I slutfasen – hur läsaren diskursivt har konstruerats som ett politiskt subjekt inom olika politikområden.

Anders Ohlsson, litteraturvetenskap Lunds universitet (Reading studies) presenterar sin forskning:

Forskningsbakgrund: från texttolkning till användning, bruk av litteratur. Till exempel hur politiker använder litteratur.

Genomförde ett stort, etnografiskt projekt: ”Förhandlingen av litterärt värde”. Slutsats att värde konstrueras och inte finns inneboende i en text. Litteratur har kunskapsvärde, emotionellt värde, form/estetiskt värde, ekonomiskt värde, men även socialt värde – att litteratur får människor att ha kontakt med varandra.

Ledde fram till shared reading – en läspraktik från Storbritannien. Funnits i 20–25 år, idag ca 500 grupper. Syfte: läsfrämjande och socialt engagemang. Högläsning tillsammans i grupp. Inga krav på att läsa i förväg utan texterna får liv genom högläsning och en läsledare. Fokus på textens innehåll ur bland annat ett existentiellt perspektiv (snarare än textens form). Är inte en individuell praktik, utan den sociala och inkluderande läsningen står i fokus. Handlar även om samverkan.

Utbildar läsledare och leder egna shared reading-grupper. Viktig partner är Region Skånes kulturförvaltning. Biblioteken är mycket intresserade. Arbetar med kommuner, anhörigcenter, äldreboenden och gymnasium.

Leder en tvärvetenskaplig forskningsgrupp vid LU – inriktning kring shared reading och psykosociala aspekter/hälsa samt grundforskning på området. Tidigare forskning: få och små studier. Befinner oss i början på ett nytt forskningsområde.

Hur arbeta med MTM:s läsargrupper? Metoden är spridd i många regioner i Sverige, liten tröskel för att börja i en grupp. Finns exempel på grupper som särskilt riktar sig till personer med hjärntrötthet. Är inte en formatbunden läspraktik. Finns studier i Storbritannien om läsning på äldreboenden. Att möjliggöra och främja läsning hänger ihop.

Med utgångspunkt i läsombudsverksamheten: utmaning för MTM som nationell aktör – hur arbeta effektivt med att vara ett centralt stöd? Anders: finns ingen nationell part. Vi har bildat en ideell förening som kan vara en partner till regionen och biblioteken. Att diskutera vidare: samverkansmöjligheter och hur MTM som KC kan vara en länk i detta.

5. Om MTM som kunskapscentrum

Jannica Hedlund, verksamhetsstrateg, presenterar MTM som kunskapscentrum med utgångpunkt i ”PM om strategisk utveckling av MTM som främjande kunskapscentrum: Förslag till inriktning och organisering av uppdraget”.

Jannica och Lisa presenterar MTM:s uppdrag, bakgrund och utgångspunkterna samt huvuddelarna i inriktningen för detsamma.

Diskussion:

Vetenskapliga rådet ser att de kan vara med i planerande av studier och tolkning av resultat.

Vetenskapliga rådet kan vara behjälpliga kring användarundersökningar och hur resultaten från dessa kan användas. Kan vara ett stöd i att utforma användarundersökningar för att vässa frågorna (och göra mer av resultaten), men också kring urvalsfrågor när det gäller respondenter.

Hur förhålla sig till den ”grålitteratur” som MTM producerar och som inte kan användas ur ett vetenskapligt perspektiv? Hur kommunicerar ”grålitteratur” med den vetenskapliga forskningen? Ska MTM utöver ”grålitteratur” också sprida vetenskaplig forskning? Stor fördel för forskningsområdet om det kan bli vetenskapliga rapporter.

Diskussion om etikprövning. Etikprövas användarundersökningar? Vad säger juridiken? Om inte, går ej att använda resultaten i forskning.

Medarbetare borde kunna ta del av forskningsdatabaser och publikationer.

Den sociala läsningen kopplad till läsfrämjande. Andra typer av läsning efterfrågas idag. Pappersboken som medium har allt svårare att hävda sig. Lyssna som väg in i läsning.

Hur kan forskare, läsare och producenter mötas? Round table konferens kring tillgänglig läsning från Australien är ett bra exempel – forskare, brukare och producenter träffas en gång om året. Också ett föredöme för hur man organiserar en tillgänglig konferens. Kan MTM på sikt göra något liknande?  Conference | Round Table (printdisability.org)

Skolverket lyfts fram som gott exempel på att paketera och nå ut med kunskap (se de olika lyften). Förslag: arbetat med vetenskapsjournalister, debattartiklar, arbeta gentemot media.

Temanummer populärvetenskapligt om läsning och demokrati – eller en gemensam debattartikel?

Vetenskapliga rådet har önskemål om att träffa brukarrådet. Ett gemensamt möte är planerat till hösten.

Nästa möte blir i juni, eventuellt på plats i Malmö. Möjlighet till hybrid ska finnas.