Protokoll MTM:s Vetenskapliga råd, 17 maj 2019
Närvarande ledamöter
Yvonne Eriksson
Arne Jönsson
Åse Hedemark
Från MTM
Magnus Larsson
Maria O’Donnell
Christina Tånnander
Helena Nordqvist
Besökare
Daniel Andersson
Anna Eva Hallin
Linda Bergfeldt
Fredrik Karlsson
Frånvarande ledamöter
Jan Gulliksen
Åsa wengelin
Katarina Mühlenbock
Jan Ygge
Monica Rosén
Ingela Wadbring
1. Fördjupad kunskap om användarnas behov, Daniel Andersson
Daniel berättade om sitt arbete kring ökad kunskap om MTM:s användare. Han har bland annat gått igenom befintliga kunskapsunderlag, produktblad och haft kontakt med SPSM och Begripsam. Frågeställningar har varit: vilka är användarna, vilka behov har de, hur väl möter MTM behoven, hur påverkar tillgänglighetsriktlinjer och lagkrav, vad gör marknaden, hur ser vi till att vi gör rätt saker och hur vet vi om vi lyckas?
En undersökning från 2015 har visat att kunskapen om våra medier och tjänster är fortfarande relativt låg hos förmedlarna. Två av tre av våra produkter är beroende av förmedlare.
2. MTM:s årsredovisning, Magnus Larsson
Magnus berättar kort om läget idag på MTM. Fokus har börjat förskjutas till användaren i hela verksamheten. Vi arbetar med att reda ut vad vårt kunskapscentrum ska bli, det gör vi bland annat i dialog med de olika råden. Magnus berättar om milstolpar och produktion under 2018. Det finns ett stort behov av det vi gör.
3. Vad är språkstörning? Anna Eva Hallin och Linda Bergfeldt
Anna Eva har en blogg på språkforskning.se, den innehåller bland annat aktuell forskning kopplad till pedagogik.
Språkstörning innebär en medfödd svårighet med språket, att lära sig och bearbeta språket, utan att man kan hitta en anledning till den. Ofta märks den från det att barnet är litet, barnet kommer igång att prat sent och utvecklingen går långsamt. Barnet fångas ofta upp av BVC, ofta på fyraårskontrollen. Finns språkstörningen kvar i sexårsåldern är den livslång. 7–8 procent av barnen uppfyller kriterierna för språkstörning, ca 5 procent av de vuxna. De små barnen har ofta uttalsproblem. För skolbarnen märks det ofta inte så mycket, men en ljudmässig svårighet kan finnas. Utmaningarna kommer ofta i skriftspråket medan vardagsspråket fungerar relativt väl. 2–3 procent av befolkningen har en grav språkstörning. Ärftligheten är hög vid språkstörning.
Lika många pojkar som flickor har språkstörning, men man har brukat titta på pojkar. Det är många flickor som flyger under radarn, de är ambitiösa och lyckas mörka sina problem. Flickorna är ofta mycket socialt kompetenta, kompenserar med att läsa av situationen och vara trevliga.
Många har också avkodningsproblem. Det spelar roll hur språkligt komplex det språkliga sammanhanget/texten är.
För personer med grav språkstörning kan talsyntes vara svårt. Pauser i uppläsningen, efter varje mening, kan vara bra. Att individuellt kunna ställa in lägre tempo och pauser vore bra.
4. Hur gick det med pilotstudierna? Fredrik Karlsson
Fredrik berättar om nya direktiv och riktlinjer, som till exempel WCAG2.1 och specifika krav för e-böcker. Många av våra användare kan i framtiden slussas över till kommersiella tjänster, om marknaden följer riktlinjerna. Då skulle MTM kunna göra andra saker. Marknadens produkter är ännu inte tillgängliga, det kan fattas metadata tillgänglighet, språkuppmärkningen kan vara bristfällig, bildinformation kan saknas. Förlagen inför nu en del nytt; de inför ACE-by-Daisy, byter läsare, och gör designsprint för tillgänglighet bland annat.