Protokoll MTM:s vetenskapliga råd, 12:e mars 2021
Närvarande ledamöter
Niklas Altermark, LU
Yvonne Eriksson, MDH
Åse Hedemark, UU
Arne Jönsson, LIU
Monica Rosén, GU
Åsa Wengelin, GU
Stefan Johansson, Begripsam
Från MTM
Tove Dannestam, MTM
Lisa Ohlsson-Dahlquist, MTM, Ordförande för mötet
Maria O’Donnell, MTM
Frånvarande ledamöter
Katarina Gidlund, MIU
Ingela Wadbring, MIU
Jan Ygge, KI
Magnus Larsson, MTM
Dagens antecknare
Maria O’Donnell
1. Välkommen och lägesrapport
Tove Dannestam, chef för Omvärld och samverkan, inleder med att ta GD Magnus Larssons uppdrag att berätta om läget på MTM, då Magnus fått förhinder. Taltidningsutredningen är nu klar och inlämnad. Utredningen fokuserar på hur taltidningen ska utvecklas för att bättre vara i takt med samtiden. MTM har landat i att fler sorters nyhetsmedia bör vara med i tjänsten än vad de är idag, det vill säga inte enbart papperstidningen. MTM vill också stötta medierna i att bli mer tillgängliga, arton förslag till utveckling ges i utredningen.
Tove tar också upp den mediala uppmärksamhet MTM haft den sista tiden kring inläsning av talböcker. Tove redogör för den uppkomna situationen samt hur myndigheten arbetar vidare med frågan. MTM kommer att göra en uppföljning av hur läsarna upplever kvaliteten i våra talböcker. Inläsaren som gjort egna kommentarer har blivit avstängd.
2. Genomgång och diskussion kring vetenskapliga rådets uppdragsbeskrivning
Ordförande Lisa Olsson Dahlquist presenterar den nya uppdragsbeskrivningen för rådet och alla ledamöter är överens om den. Lisa föreslår att hon ska skriva ett nyhetsbrev till rådet med jämna mellanrum. Rådet ställer sig positivt till det. Lisa vill också dela rådets forskning i MTM:s egna interna kanaler och sammanhang där de framträder. Det blir ett sätt att kunskapsdela men också att stärka det forskningsbaserade i MTM:s verksamhet.
Arne Jönsson frågar om de ska skicka så mycket som möjligt, eller ska vi kurera materialet. Lisa svarar att de kan skicka allt, så gör vi själva ett urval.
3. Lisa Olsson Dahlquist presenterar tre kommande forskningsfrämjande aktiviteter under 2021
- En rapport om skrivtolkning framtagen vid SU ska publiceras av MTM.
- MTM:S ska starta en ny rapportserie med fokus på ett vetenskapligt inriktat innehåll, så som forskningsöversikter, forskningsrapporter etc.
- MTM ska starta en intern referensgrupp för det forskningsfrämjande arbetet.
4. Yvonne Eriksson, MDH, presenterar förslaget om en forskningsöversikt kring tillgänglig kris- och samhällsinformation
Yvonne Eriksson, professor i Informationsdesign på Mälardalens Högskola ska tillsammans med Catharina Nyström Höög på Högskolan i Dalarna på uppdrag av MTM göra en forskningsöversikt: Tillgänglig kris- och samhällsinformation – en forskningsöversikt. Studien ska ta hänsyn till att informationen riktar sig till personer med funktionsnedsättning som leder till en läsnedsättning som är primäranvändare men också till sekundära användare, det vill säga de personer som finns runt omkring personer med funktionsnedsättning. Initiala frågor: Vilka strategier använder man för att nå ut? Vilka användare är de som man når fram till mest och bäst? Vilka faktorer leder till förändringar i mottagarens agerande? Coronapandemin har satt fokus på behovet av tillgänglig kris- och samhällsinformation, men forskningsöversikten kommer att ha ett generellt fokus.
5. Stefan Johansson från Begripsam presenterar resultatet från tre studier gjorda för MTM med särskilt fokus på rapporten om tillgänglig samhällsinformation under covid-19
Begripsams har intervjuat personer med olika funktionsnedsättningar om hur de upplevt informationen under covid-19. De intervjuade vittnar om brister, särskilt när det gäller den mer detaljerade informationen, till exempel om hur det går till att ta prover och om regionala restriktioner. Begripsams rapport visar också att när pandemin startade saknade de centrala aktörerna för krisinformation rutiner för att producera tillgänglig information.
Se Stefans PowerPoint för presentationen i sin helhet (öppnas i nytt fönster)
6. Frågor och gemensam uppsamlande diskussion:
- Hur ser forskningsläget ut inom respektive ämnesområdet när det gäller tillgänglig kris- och samhällsinformation?
- Vilken forskning finns det behov av för MTM:s fortsatta arbete med tillgänglig kris-och samhällsinformation?
- Hur kan offentliga institutioner i Sverige på bästa sätt skapa en samordnad infrastruktur för tillgänglig kris- och samhällsinformation - tankar och idéer?
Åsa Wengelin: Psykolingvistisk forskning sedan 1970-talet visar samma sak: Äldre med mild demens som bor kvar hemma har svårt att få till sig skriftlig information, men också den talade informationen. De tackar nej till vaccinering på grund av att de inte förstår vad det handlar om, samt på grund av att de får motstridig information.
Monica Rosén: Vi borde ha mer forskning om hur elever med svenska som andraspråk hanterar information som denna.
Arne Jönsson: Min forskning handlar om automatisk förenkling av samhällsinformation. Nu har vi ett nytt projekt med fokus på personer med dyslexi och utvecklingsstörning. Stefan Johanssons forskning fokuserar inte på innehållet i informationen specifikt, det är det vi tittar på, det vill säga den språkliga delen.
Åse Hedemark: Inom biblioteks- och informationsvetenskap finns det en del studier om hur nyanlända flyktingar och invandrare använder biblioteket för samhällsinformation. Bland annat har Ola Pilerot (Högskolan i Borås) forskat om nyanländas användning av bibliotek.
Det finns också studier som visar hur biblioteken varit behjälpliga under till exempel BLM rörelsen i USA och hur biblioteken förblev orörda vid kravaller. Det finns en del forskning om bibliotekens roll i kriser som kan vara användbar.
Åse erbjuder sig att vara behjälplig i arbetet med en forskningsöversikt om tillgänglig kris- och samhällsinformation utifrån ett biblioteks- och informationsvetenskapligt perspektiv.
Åsa W: Den svenska klarspråksforskningen är det första jag tänker på. Det finns en corpus om krisinformation.
Den svenska klarspråksforskningen för covid-19 - till Språkbanksbloggens webbsida (öppnas i nytt fönster)
Niklas Altermark: Belyser vikten av maktperspektiv i forskning kring personer med funktionsnedsättning och tillgänglig kris- och samhällsinformation. Niklas berättar om sin pågående forskning utifrån ett statsvetenskapligt perspektiv kring relationen mellan boende på LSS och personal.
7. Maria O´Donnell berättar om MTM:s påbörjade terminologiarbete samt om det kommande mötet tillsammans med Punktskriftsnämnden i maj.
Det fanns ett terminologiarbete som bedrevs på myndigheten innan omlokaliseringen. Nu tar vi tag i det arbetet igen och har skapat en ny terminologigrupp på myndigheten. Lisa Olsson Dahlquist, Maria O’Donnell, Björn Westling, Christina Tånnander, Jimmy Freiding och Hedvig Weibull är med i gruppen.
De 27:e maj har vetenskapliga rådet, Punktskriftsnämnden och brukarrådet ett gemensamt möte om bildbeskrivningar. Kollegor som arbetar inom produktion med bildbeskrivningar både på MTM och SPSM kommer också att delta. Dagordning och inläsningsmaterial kommer i god tid innan mötet.