På andra sidan vägen- så jobbade jag med boken på Kista folkhögskola

Vi som läste boken är Grupp 2 på Kista folkhögskola som är en gymnasie- förberedande grupp som består av ett femtontal kvinnor och en man. De har alla sina rötter i olika länder.

Handledning

Skönlitteratur har ett egenvärde eftersom böcker berör människors känslor. Om bokens innehåll dessutom har ett mer mångkulturellt perspektiv, som i ”På andra sidan vägen” passar den utmärkt att använda i svenska som andraspråk undervisning.

Att tillsammans läsa en bok ger möjlighet till att träna språket på många olika sätt. Här följer några exempel och tankar om hur vi jobbade med boken.

Läsförståelse och egna reflektioner

Om våra deltagare kan spegla sig själva i bokens innehåll skapas ett intresse för läsförståelsen.
Jag som är lärare i svenska som andraspråk skrev frågor till varje kapitel, som till exempel:
• Vad händer i det första kapitlet?
• Vad heter de som får nya grannar?
• Vad tycker de om att få nya grannar?
• Tycker de lika?

Redan här föds tankar i mitt lärarhuvud om en slutuppgift: hur kändes det för dig som deltagare, att komma till ett nytt land, en ny plats?

I det andra kapitlet ”Sista chansen” väcker frågor ur texten stort engagemang i klassen:
• Vad tycker Yusuf och Mariam att det är för skillnad att leva i Göteborg jämfört med Bagdad?
• Vad är det för skillnad att leva i en stad jämfört med på landsbygden?
• Har du själv vuxit upp i en stad eller på landet?”

Många frågor ur boken diskuterades muntligt men ibland fick de i uppgift att lämna in skriftliga svar. De skriftliga svaren gav mig som lärare indikation på vad deltagarna behövde öva mer på. För att ge dem som inte hunnit läsa det senaste en chans att ändå hänga med hjälptes vi åt att sammanfatta handlingen muntligt.

Högläsning och grammatik

Vi övade på högläsning och uttal.
Till exempel: Hur ändras betydelsen och uttalet av rubriken i det första kapitlet
”De nya grannarna” om vi stavar grannar med bara ett n?
Här kan man kombinera med fler grammatikövningar om lång och kort vokal, bestämd och obestämd form.
Andra grammatikövningar kunde vara att de ibland fick i uppgift att stryka under till exempel alla verb eller adjektiv i ett kapitel eller att redogöra för olika tempusväxlingar.
Vi använde också delar ur texten till att skriva diktamen och diktogloss.

Samtal om boken

När vi läst klart boken diskuterade vi vad de tyckte om boken:
• Var boken bra/dålig?
• Varför var den bra?
• Var det något som var konstigt eller något du inte förstod?
• Man kan förstås också öva på hur man skriver en recension.

Många kände igen sig i huvudpersonerna Mariams och Jusufs bakgrund och situation.
Vi fortsatte med att alla som ville först berättade om sin första tid i Sverige och kontakten med svenska grannar. Berättelserna ledde till en fördjupad gemenskap och kontakt i klassen. Alla fick sedan skriva ner sin berättelse som vi bestämde skulle vara max en sida.
Du kan läsa några av berättelserna i häftet Min första tid i Sverige - som du kan ladda ned från MTMs webb.

Det är svårt att säga något generellt om hur lång tid man behöver för att arbeta med boken. För det beror på hur snabba dina deltagare är, vilken nivå de befinner sig på, hur intresserade de är etc. Och hur mycket tid du har som lärare i gruppen.

Man kan ju också tänka sig att en något mer avancerad grupp får i uppgift att läsa hela boken på en gång. Så det är mycket som beror på.
Men jag tror att jag använde kanske ett par månader totalt sett.
Då hade jag klassen en dubbellektion tre gånger per vecka. Vi ägnade oss åt boken minst en gång per vecka. Vi hade säkert kunnat göra det snabbare men man får ju känna av att upplägget känns dynamiskt och att intresset finns så att boken inte upplevs som ”tjatig” eller tråkig. Så var det aldrig för oss!

Vad vi tyckte om boken

Vi tyckte mycket om boken som förutom den trevliga och verklighetstrogna berättelsen även har ett mångkulturellt perspektiv.
Bra lättläst litteratur är ett viktigt verktyg i lärandet av svenska språket.
När människors känslor berörs och man kan känna igen sig i berättelser bidrar det till, förutom nya kunskaper, bra stämning och kommunikation i klassrummet.
Boken fick ett extra plus för att den tar upp en fråga som är viktig för många muslimer: vad är det för kött i pannbiffarna?

Möjliga fördjupningar

Vi tipsade vår lärare i naturkunskap att på sina lektioner berätta mer om biodling, som Mariam och Jusuf i boken får lära sig om. Det finns fler tänkbara länkar i boken om hur man kan jobba ämnesöverskridande eller tematiskt.
I samhällskunskap och geografi kan man jämföra samhällssystem och landkunskap om Sverige respektive Irak. I historia om det gamla Mesopotamien eller t.ex svenskarnas utvandring till Amerika.
Vi arbetade med På andra sidan vägen på olika sätt och avslutade med att alla som ville, berättade om sin första tid i Sverige och kontakten med svenska grannar. Berättelserna ledde till en fördjupad gemenskap och kontakt i klassen.

Alla fick sedan skriva ner sin berättelse som vi bestämde skulle vara max en sida. Du kan läsa några av berättelserna i häftet Min första tid i Sverige - som du kan från MTMs webb

Karin Westberg