Simon och ekarne

En bok som jak ska skriva om är "Simon och ekarna". Marianne Fredriksson skrev den roman i 2003. Nu återberättade den Pernilla Gesén och LL-förlaget tryckte ut den i 2012. Boken är skriven på lättläst svenska.

Den boken är en berättelse om Karin Larsson, hennes familj och vänner. Jag tycker att Karin är en huvudperson här och jag inte förstår varför titel är "Simon och ekarna". Simon var Karins adopterade son och han var den andra huvudpersonen, men ekarna bara var en kort episod i hela boken. Roman berättar om liv i Göteborg före och efter kriget för ungefär 60-80 år sedan.

De andra viktiga personerna var t.ex. Erik, Karins make. Hans kusin Inga var Simons riktiga mamma som ville inte ha barn för hon var ogift. Simons riktiga pappa var en jude fiolspelare som också hette Simon.

Familjen Larsson var vänner till jude familjen Lentov. Isak Lentov var Simons bästa vän. Isaks far, Ruben var nära till familjen Larsson men Isaks mor, Olga var psykiskt sjuk och bodde i ett mentalsjukhus.

Så småningom blev Simon och Isaak vuxen. Isaak gifte sig med Mona och de hade en dotter, Malin. Simon gifte sig med Klara och åkte till London och senare till Irak. Och här har vi en dummaste del i hela boken. Simon fick en sjukdom som hette malaria. Då räddade hans liv en läkare som också var en lastbilschaufför som skjutsade Simon från Stockholm till Göteborg för några år tidigare.

Och ekarna? Man kan läsa om dem några gånger men det är ingenting viktigt. Först pratar Simon med ekarna. Sedan pratar Karin med dem.

Jag tycker att den boken är mycket tråkig. Den kunde vara bättre om författaren skulle beskriva allt nogare på 500-600 sidor, men hon beskrev nästan 30 år av många folks liv på bara 160 sidor. Det är berättelse om kärlek, sex, svartsjukdom, judar, nazister och psykiskt sjuka människor.

Tyvärr jag inte kan rekommendera den boken för psykiskt friska människor.