Idor Svensson står tillsammans med juryn och Prins Carl Philip. Idor håller i ett diplom och en blomsterbukett.
Grundaren av Dyslexipriset Anders Abrahamsson, pristagaren Idor Svensson, Dyslexiförbundets ordförande Catrine Folcker och Dyslexiförbundets beskyddare Prins Carl Philip. Foto av Zoe Westrup.

Idor Svensson är 2024 års vinnare av Dyslexipriset

Fyra frågor till Idor Svensson som mottagit Dyslexipriset 2024 för sin forskning gällande assisterande teknik för personer som stöter på läshinder.

Stort grattis Idor, hur känns det?

– Tack, det känns väldigt bra och hedrande, och särskilt då det är ju ett pris som kommer från brukarna. Det blir ju ett erkännande från gruppen jag forskar på att forskningen är bra.

Varför har du fått priset?

– Jag tror det är för att jag forskat så brett kring assisterande teknik, från årskurs två och upp till vuxna. Både vad gäller personer med dyslexi, elever inom anpassad skolform och för SFI-elever. Kanske anses jag lite banbrytande i att jag stått på mig när det gäller att förorda assisterande teknik, och argumenterat för att det inte bara ska ses som en kompensation utan även en ersättning för de som har grav dyslexi.

Vad innebär assisterande teknik i just det här fallet?

– Det finns många olika varianter och typer av assisterande teknik, men det finns två väldigt viktiga för de som har dyslexi. Det första är talsyntesen, ett talande program som kan läsa upp texten från en skärm. Det andra är taligenkänning, som gör att man kan tala in text i stället för att skriva. Jag använder ofta begreppen ta till sig text och att producera text, i stället för att säga läsa eller skriva. Det öppnar upp begreppen så att fler sätt att skriva och läsa innefattas.

Vad skulle du vilja säga till de pedagoger som möter elever med grav dyslexi?

– Våga släppa den intensiva läs- och skrivträningen för de elever där det inte funkar. Och våga använda assisterande teknik i stället. Vi måste komma förbi den evinnerliga fuskdebatten som den här tekniken omgärdas av. Och det gäller även AI-verktyg. Det är samma hjälpmedel som en rullstol eller ett par glasögon, den stora skillnaden är snarare att dyslexi är en osynlig funktionsvariation.

 

Idor Svensson är professor i klinisk psykologi vid Linnéuniversitetet, samt ledamot i MTM:s vetenskapliga råd. Priset delades ut av Dyslexiförbundets beskyddare Prins Carl Philip vid en ceremoni på slottet den 11 oktober 2024. Närvarande var även Dyslexiprisets grundare Anders Abrahamsson samt Dyslexiförbundets ordförande Catrine Folcker.

Juryns motivering:

Årets mottagare av Dyslexipriset har genomfört omfattande studier av såväl barns som vuxnas läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Det är studier med elever i årskurs två, med universitetsstuderande, med intagna på ungdomshem och med människor på psykiatriska kliniker. Forskning som visar att för människor med dyslexi är det många gånger svårt att läsa med ögonen, medan att läsa med öronen via tal- och ljudböcker är enklare. Forskningen visar också att assisterande teknik och teknisk utrustning är till stor hjälp, och ibland helt nödvändig. I en tid när detta ifrågasätts har Idor Svenssons forskning blivit allt viktigare.

Bakom Dyslexipriset står Dyslexiförbundet och Oribi. Syftet med priset är att främja insatser utöver det vanliga som bedöms leda till positiva resultat för personer med dyslexi, dyskalkyli eller andra läs-, skriv- och räknesvårigheter. I år är det åttonde gången som priset delas ut. Priset är på 25 000 kr och delas ut till en pristagare.

 

Tipsa en vän om denna sida via epost.
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)