Tillgänglighetsdirektivet banar väg för universellt utformad litteratur
Från 2025 börjar Tillgänglighetsdirektivet att gälla i hela EU. Det kommer att leda till den första lagstiftningen i Sverige som ställer tillgänglighetskrav på kommersiella produkter och tjänster. MTM har varit en av remissinstanserna inför den nya lagstiftningen.
– Det är ett viktigt steg på vägen mot att fler kan ta del av böcker direkt när de ges ut av förlagen. I och med lagen ökar samtidigt behovet av en nationell digital bibliotekstjänst så att läsare med en syn- eller läsnedsättning får en likvärdig tillgång till litteraturen, säger Cecilia Broberg, ställföreträdande myndighetschef på MTM.
För bokbranschen innebär lagstiftningen att det ställs tillgänglighetskrav på e-böcker, läsplattor, e-handelsplatser samt den programvara som används för att läsa e-böcker.
Genom kraven som ställs på e-böcker ska läsarna till exempel kunna få boken uppläst genom talsyntes, eller kunna läsa och lyssna på texten simultant. Detta är exempel på två funktioner som förbättrar tillgängligheten för läsare med syn- eller läsnedsättning.
Det är inte bara förlagen som ger ut e-böcker som behöver följa lagen. Den omfattar även de tjänsteleverantörer som erbjuder e-böcker till konsumenter, däribland digitala abonnemangstjänster, eller strömningstjänster som de också kallas.
Lagen ska vara genomförd 2022
I juni 2022 ska lagen vara genomförd i svensk rätt, för att börja gälla 2025. Socialdepartementet har skickat Utredningen om genomförandet av tillgänglighetsdirektivets betänkande Tillgänglighetsdirektivet (SOU 2021:44) på remiss till ett antal myndigheter och organisationer, som nu har inkommit med sina yttranden.
MTM lyfter i sitt remissvar den positiva utveckling som direktivet banar väg för.
– Universell utformning, det vill säga att produkter och tjänster utformas för att så många som möjligt ska kunna använda dem redan från början, är en viktig del av funktionshinderspolitiken.
– MTM ser mycket positivt på utvecklingen att läsare med syn- eller läsnedsättning i större utsträckning kan ta del av e-böcker när de ges ut istället för att behöva invänta i efterhand tillgängliggjorda versioner, säger Cecilia Broberg.
Behov av nationell biblioteksstjänst
Samtidigt pekar också MTM i sitt yttrande på behovet av en nationell digital bibliotekstjänst. När förlag i större utsträckning än idag ger ut tillgängliga e-böcker, ökar behovet av en samordnad bibliotekstjänst för att säkra att läsarna får likvärdig tillgång till litteratur.
– Genom den nya lagstiftningen kommer inte längre MTM:s digitala bibliotekstjänst Legimus vara den enda platsen för tillgänglig litteratur. För att slippa riskera splittring och bristande likvärdighet för läsarna, är det avgörande att se till att utreda hur en nationell digital bibliotekstjänst kan utvecklas och genomföras, säger Cecilia Broberg.
I betänkandet Från kris till kraft, Återstart för kulturen (SOU 2021:77) föreslås att regeringen tillsätter en utredning som får i uppgift att ta fram formerna för en nationell samordning av bibliotekens utlån av e-böcker. Detta välkomnar MTM.
MTM kan få tillsynsansvar
Ett förslag som lyfts fram i Utredningen om genomförandet av tillgänglighetsdirektivet är att ge MTM ansvar för tillsyn av e-böcker och ändamålsenlig programvara. MTM ställer sig bakom förslaget.
– Vi har redan uppdraget att främja tillgänglighet och universell utformning av litteratur. Redan idag arbetar vi med att informera och vägleda bokbranschen i hur de kan utveckla sina produkter och tjänster att bli mer inkluderande för målgrupper som har behov av tillgänglighet. Om MTM också skulle få ett tillsynsuppdrag skulle det innebära att vi får ett samlat ansvar när det gäller tillgänglig litteratur. Vi ser att det skapar goda förutsättningar för MTM att än bättre agera på myndighetens övergripande uppdrag och leda utvecklingen mot ett samhälle där all läsning är tillgänglig, säger Cecilia Broberg.
Tillgänglighetsdirektivet omfattar enligt utredningens bedömningar inte e-böcker som är publicerade före 28 juni 2025. De mindre förlag som definieras som mikroföretag kommer inte heller omfattas av lagstiftningen.
Ska fungera i förhållande till annan lagstiftning
Direktivet ska fungera i förhållande till annan svensk lagstiftning. Utredningen om genomförandet av tillgänglighetsdirektivet har gjort bedömningen att då e-böcker omfattas av grundlagsskydd krävs troligen ändringar i grundlagarna för att kraven på e-böcker ska börja gälla. Det kan i sin tur innebära att det dröjer innan svenska e-böcker får lagkrav.
– Ur ett läsarperspektiv är det viktigt att tillgängligheten för e-böcker inte halkar efter i Sverige, säger Cecilia Broberg.
Tillgänglighetsdirektivet kan bräddas
MTM lyfter även den potential som finns när det gäller att bredda tillgänglighetsdirektivet inom litteraturområdet när det är dags för EU-kommissionen att göra en översyn av lagen.
– Idag omfattas inte ljudböcker av direktivet. Det finns också vissa former av digitala läromedel som bedöms undantas kraven. Om dessa digitala tjänster i framtiden skulle omfattas av lagkrav skulle det få ett betydligt större genomslag för läsarna.
Utredningen framhåller i sitt betänkande att digitala läromedel kan komma att bli ett eftersatt område lagstiftningsmässigt.
– Detta handlar ytterst om den demokratiska rätten till information. För att kunna delta i samhället på lika villkor som alla andra är det avgörande att elever och läsare får tillgång till läromedel och litteratur, säger Cecilia Broberg.
Regeringen ska ta ställning till remissyttrandena
Nästa steg i processen kring tillgänglighetsdirektivet är att regeringen ska ta ställning till remissyttrandena och ta fram ett förslag till riksdagen om hur lagstiftningen bör utformas. 2022 ska detta arbete vara färdigt.
För MTM fortsätter arbetet med att fördjupa det främjande arbetet för att informera och vägleda förlags- och bokbranschen inför dess att den nya lagstiftningen träder i kraft.
Läs remissyttrandet på regeringen.se, (öppnas i nytt fönster).
Publicerad: 2021-11-01
Sidansvarig: Martin Strandberg